Grönt ljus för luftöversynen

Igår medverkade jag vid en av de mest intressanta övningarna på EU-kommissionen hittills - ett mycket väl förberett halvdagsseminarium om den kommande luftpolicyöversynen (som ska presenteras ungefär vid denna tid nästa år) med miljökommissionären och hans kabinett.

Efter några korta och mycket proffsiga presentationer från vår enhet om var vi står idag och vilka huvudalternativ som finns för översynen, följde en öppen och intressant debatt om vilken inriktning vi bör ha för översynen och vilka huvudprioriteringar som ska gälla. I stora drag fick vi grönt ljus för det förslag som vi hade arbetat fram i enheten, vilket förstås var en stor lättnad (annars had vi fått gå tillbaks till ritbordet igen).

Den exakta innebörden av vårt förslag kan jag inte gå in på här - men prioriteringarna kommer att ligga på minskade negativa hälsoeffekter, skydd av känsliga ekosystem (övergödning och försurning), stärkt genomförande av existerande luftlagstiftning, riktade insatser för minskade utsläpp från energi-, transport- och jordbrukssektorn, och stöd till smart teknik och grön innovation. Separata program för stadsluftmiljön, internatioonellt samarbete, innovation och forskning ska också tas fram som del av den nya strategin.  

Så nu är det till att börja leverera. Det kommer inte direkt att saknas arbetsuppgifter det närmaste året.

Ny rapport om luftkvaliteten i EU

De senaste dagarna har jag jobbat mycket med bakgrundsinformation och utkast till anförande för miljökommissionären inför hans deltagande på ett seminarium om EU:s framtida luftvårdspolitik.

Igår höll han talet inför en fullsatt möteslokal i Europaparlamentet. Här kan man läsa vad han sa. 

EU:s miljöbyrå presenterade samtidigt sin senaste statusrapport om luftkvaliteten i EU, där man bl.a. konstaterar att trots vissa framsteg under de senaste årtiondena så utsätts över en femtedel av EU:s stadsinnevånare för halter i luften av små partiklar (som kan var ytterst hälsofarliga) som ligger ovanför EU:s bindande gränsvärden. Ett flertal länder har eller kommer att dras inför EU-domstolen för detta.

Nytt tungmetallprotokoll - som väger lätt

I veckan som gick har det varit fullt upp: hemmavid har vi bl.a. förberett för vår nya au-pair som anlände denna helg, och på jobbet förbereder vi nu för fullt för ett tre-timmars seminarium med miljökomissionären där vi ska stämma av ett antal idéer och alternativ för att få politisk vägledning för det fortsatta arbetet med luftvårdsöversynen.

Vi har givit Potocnik och hans kabinett ett mycket utförligt bakgrundsunderlag, med frågor och förslag som rör t.ex. vilken ambitionsnivå vi ska vi lägga oss på, vilka nya eller reviderade lagförslag vi ska lägga fram, och vilka handlingsplaner och -program vi ska satsa på. Det innebär också att luftvårdsteamet är inne i en  mycket kreativ och spännande fas av översynsarbetet. Alla goda idéer är välkomna, och möjligheten är stor att påverka inriktningen om man har goda argument.

Veckan dessförinnan var jag i Genève på tjänsteresa för att delta i förhandlingarna kring ett reviderat tungmetallprotokoll under FN:s luftvårdskonvention. Dags protokoll innebär att anslutande länder förbinder sig att minska föroreningarna av mycket giftiga tungmetaller (framför allt bly, kadmium och kvicksilver).

Intressant nog visade det sig att USA, Norge och Schweiz hade högre ambitioner än EU. Bl.a. ville dessa länder lägga till konkreta gränsvärden för utsläpp from tung industri - något som EU inte kunde skriva under på eftersom det saknas i EU:s lagstiftning (dessa ämnen regleras på annat sätt, genom krav på "bästa möjliga teknik"). 

   

Därför lutar det nu åt att man endast kan enas om minimala tillägg till dagens protokoll, i kombination med en bestämmelse som innebär att man snabbt och lätt ska kunna lägga till nya gränsvärden efterhand som sådana införs i EU (vilket sannolikt kommer att ta 1-2 år inom ramen för en EU-lag som kallas industriutsläppsdirektivet). 

Med andra ord: det blir ett tungmetall-protokoll som väger ganska lätt. 

En hamburgare = 2393 liter vatten

Så mycket vatten går det åt att producera en hamburgare, har kollegorna på vattenenheten räknat ut. Och så här många vattenballonger blir det:

Tänkvärt.

Nästa år ska vi ta fram liknande videomaterial för att höja det allmänna miljömedvetandet kring luftfrågorna.

Årets bästa dag

Igår avnjöts årets bästa dag i Bryssel - "Dimanche sans voiture", som vanligt med strålande solsken och stor folkfest. Den vanligtvis hopplöst trafikerade Rue de la Loi utanför EU-institutionerna blev tillsammans med alla andra stadsgator till trivsamma cykel-autostrador för cyklister, flanörer, rullskridskoåkare och skateboardåkare. Grabbarna stortrivdes, och den äldre åkte med ända in till Grand Place och tillbaks (närapå en och en halv mil ToR).

Cyklisterna ÄGER Avenue de Tervuren, på väg mot Parc Cinquantenaire.

Jo faktiskt, en del av centrala Bryssel. När stan är bilfri det vill säga.

Detta har nu gjorts ett tiotal år i rad, alltid med samma stora succé. Och liksom i tidigare inlägg på detta tema avslutar jag även idag med frågorna: VARFÖR genomför man inte om denna miljövänliga folkfest oftare i Bryssel - och VARFÖR arrangerar man inget liknande i svenska storstäder!?

Sensommarhöst i Bryssel

Vi upplever en varm sensommar i Bryssel; det har inte regnat sen vi kom tillbaks från Sverigesemestern och de senaste dagarna har det inte funnits ett moln på himlen. Under helgen förutspås fortsatt soslken och 27 grader varmt. Faktiskt så som september brukar se ut här i hjärtat av Europa.

Synd då att befinna sig i ett litet kontor framför en dator. Uppgifterna hopar sig och semestern känns redan avlägsen.

Igår hade vi en synnerligen intressant telefonkonferens med våra närmaste kollegor och chefer på USA:s mäktiga miljöagentur EPA i USA, för att diskutera likheter och olikheter i våra olika system för luftvård. Många tror kanske att amerikanarnas luftvårdspolitik inte är mycket att hurra för men faktum är att de ofta har tuffare bestämmelser och inte minst bättre efterlevnadssystem än inom EU.

USAs luftlagstiftning "the Clean Air Act" antogs redan i början av 70-talet under Nixon (som inte direkt var känd som en miljökämpe) och utgör idag en hörnpelare i USA:s miljölagsitifning. Lagen innebär bl.a. att EPA måste godkänna delstaternas luftlagstiftning, och om den inte anses hålla måttet så tar de helt enkelt över ruljansen inför striktare regler för t.ex. tillståndsgivning. Detta skapar förstås en del kontrovers och discussion om var gränserna går för vad EP får och inte får göra. Här kan man läsa om ett aktuellt rättsfall mellan EPA och staten Texas.

Idag gäller det att få ihop ett utkast till tal om kommissionens arebete för kommissionären tillsammans med utförlig bakgrundsbreifing. Om man nu inte drunknar i alla möten och mail med mindre uppgifter som alltid tenderar att ta över arbetsplaneringen.

Nästa vecka blir det ny tjänsteresa till Geneve för förhandlingar inom luftvårdskonventionen CLRTAP.

Sedan väntar ett seminarium med kommissionären och hans kabinet om luftöversynen som måste förberedas minutiöst.

Höstens arbete har börjat på allvar.

Och nästa år vid den här tiden ska vi presentera EU:s nya luftstrategi. Man bävar lite - det blir en lång och arbetsintensiv resa.