13 juli 2014

På nya uppdrag

Det har gått ett bra tag sedan jag skrev på denna blogg.

Huvudanledningen är att jag har bytt jobb. I April tillträdde jag som chef för FNs Miljöprogram UNEPs Brysselkontor. Här kan man läsa mer om utnämningen, och här finns mer info om Brysselkontorets roll i organisationen.

Det innebär att jag har lämnat EU-kommissionen för att istället jobba som vad som nog bäst kan beskrivas som "EU-ambassadör" för FNs miljöprogram i Bryssel. Huvuduppgiften är att säkra och stärka det nära samarbete som finns mellan UNEP och EU för en bättre miljö på global nivå.

Det var dock inget lätt beslut att lämna DG miljö. Visserligen avslutades en viktig del av det projekt som jag deltog i när kommissionen i slutet av förra året lade fram sitt nya förslag ny luftpolitik för EU, men jag hade också sett fram emot att delta i de efterföljande förhandlingarna med rådet och EU-parlamentet för att enas om luftpaketets slutliga utformning. Frågan är otroligt viktig både för hälsa och miljö (se t.ex. WHO:s senaste rön som visar att luftföroreningar dödar hela 7 miljoner personer årligen globalt - världens 8e vanligaste dödsorsak!) och jag saknar redan mina kollegor och den goda stämningen som fanns på miljödirektoratets luftvårdsenhet.

Samtidigt så är jag oerhört glad och stolt över att få arbeta direkt för FN med miljöfrågor. Ända sedan jag var stationerad i New York på den svenska FN-delegationen i början av 2000-talet - och trots att jag har trivts så bra med att förhandla och utveckla miljöfrågorna i EU - så har jag känt en stark längtan att komma tillbaks till FN-sfären för att jobba sant multilateralt. När jag så ansökte och erbjöds UNEP-jobbet så var mitt svar ganska självklart. Efter 7 år som svensk miljöförhandlare i EU och nästan tre år på kommissionens miljödirektorat kände jag att det var dags att gå vidare, att återvända till FN. I min nya roll kan jag dessutom utnyttja alla de erfarenheter, kunskaper och kontakter som jag har byggt upp i Bryssel under nästan 10 års tid, för att främja FN:s miljösamarbete med EU: en uppgift som känns både spännande och meningsfull.

I och med min nya roll på FN så har jag beslutat mig för att lämna denna blogg vilande på obestämd tid.

Den som vill (och är med i Facebook) kan dock följa mina kommande inlägg på Facebook genom att klicka på denna länk. Senast skrev jag t.ex. om ett stort miljömöte som UNEP arrangerade i Nairobi i juni - UNEA.
 

17 mars 2014

Vad man kan göra själv

Nyligen skrev jag om den svåra föroreningssituationen i Paris. Luftföroreningshalterna är de högsta på många år, mångdubbelt över EU:s gränsvärden och ännu längre från WHOs rekommendationer. 

Idag är det förbjudet att köra med bilar vars registreringsnummer slutar på en jämn siffra; imorgon gäller ojämna nummer.

Bara i förmiddags börfälldes över 4000 bilister.

Snart kommer detta att synas i Paris sjukhusstatistik. Antalet astma-attacker kommer att öka, liksom antalet hjärtattacker, liksom lungproblem av olika slag. På sikt kommer det även att bli fler cancerfall. Även dödsfallsstatistiken ökar - föroreningshalterna gör att vissa dör tidifgare än de annars skulle gjort.

Kanske dags att göra något åt dessa luftproblem på allvar, istället för att införa panikåtgärder i EU:s storstäder. Kommissionen visar vägen med sitt nya luftvårdspaket.

Många har frågat vad man kan göra själv för att förbättra luftkvaliteten. Vad det framför allt handlar om är att minska utsläppen från förbränning. Ju smutsigare bränslen, ju skitigare blir luften. Värst är att elda med smutsig kol eller våt ved. Dieselbilar hör också till de värsta miljöbovarna, liksom (faktiskt) ammoniakutsläpp från gödsel.

Så ställ bilen, elda sparsamt i den öppna spisen, värm upp villan eller huset med knastertorr ved eller - ännu hellre - pellets, och undvik helt att elda upp avfallsrester och trädgårdsavfall (kompostera hellre). Om du grillar, använd hellre kol-bricketter än vanligt kol. För djurhållande bönder gäller att lagra och sprida gödseln med teknik som minimerar ammoniakavgångarna.

Då minskar också luftföroreningarna.

Nedan en liten film från EU:s miljöagentur EEA, som går i samma riktning.


14 mars 2014

Smogvarning!

Den senaste veckan har Bryssel drabbats av en ovanligt tidig vår, och körsbärsträden står redan i full blom. Det har varit en osedvanligt mild vinter, utan en enda snöflinga, och flera nya värmerekord har slagits i regionen (i söndags uppmättes t.ex. i Paris de högsta dagstemperaturerna för årstiden sedan 1880: 22 grader i skuggan).

Det varma vädret för dock inte bara gott med sig - till följd av den ovanlig milda våren har smogvaringar har utfärdats på många håll i västeuropa. Detta beror på att luftlagren ovanför marken värms upp snabbare av solen än dem nära marknivån (som har kylts ner under natten) och lägger sig som ett "lock" på föroreningarna. Eftersom det inte heller finns någon vind att tala om så förhöjs smognivåerna krafigt runt de större städerna.

I Bryssel gäller sedan i förrgår bl.a. sänkt hastighetsbegränsning till 50 km/timmen på alla vägar och i Frankrike har man dessutom bl.a. infört gratis kollektivtrafik och förbjudit utomhusaktiviteter på skolorna i alla större städer. Man överväger även ytterligare åtgärder, t.ex. att förbjuda bilar med jämna/udda registreringsnummer att köra i Paris varannan dag.

Här kan man läsa mer om de franska åtgärderna.

Smogvarningen utfärdades mitt i ett föredrag om det nya luftpaketet som jag höll i Tallinn för någon dag sedan (Bryssel skickar ut dessa varningar med SMS till dem som har anmält sig på en särskild hemsida). Det blev ett talande exempel och ett konkret argument för varför vi måste göra mycket mer inom EU för att minska utsläppen till luft.

04 mars 2014

Luftpaketet framlagt till EU:s miljöministar

Igår presenterade miljökommissionär Potocnik kommissionens nya luftvårdspaket för EU:s miljöministrar, följt av några korta inlägg från bl.a. Sverige. En längre politisk debatt planeras till nästa miljörådsmöte i juni.

Här kan man se diskussionen (med direktöversättning till svenska för den som vill).

Slutförhandlingar mellan EU-institutionerna om förslagen väntas inte kunna ske förrän tidigast i början av 2015.

20 februari 2014

Cykla i stadstrafik - bra eller dåligt för hälsan?

Som luftvårdsexpert och hängiven cyklist får jag ofta frågan om det verkligen är klokt att cykla i stadstrafik, eftersom man riskerar att få i sig så mycket avgaser vilket kan leda till lung- eller hjärtproblem och cancer. Bryssel är dessutom en av EU:s mest förorenade städer när det kommer till luftkvaliteten.

Det är svårt att svara intuitivt på denna fråga, men i en utmärkt blogg-artikel i The Guardian får man ett glasklart svar: hälsofördelarna med att cykla regelbundet i vardagen överväger tydligt nackdelarna med att in den andas luftföroreningarna.

Slutsatsen i artikeln är "As ever, all this needs to be placed in context. And the context is clear: cycling is, on balance, very good for you even in big cities". Den pekar även på studier som tyder på att cykelbud i genomsnitt utsätts för totalt sett lägre halter av luftföroreningar än t.ex. ambulansförare, skolelever eller kontorsarbetare. Detta beror sannolikt på att luftcirculationen ofta är större utomhus än i bilar och byggnader.

Faktum är att jag själv ställde precis samma fråga till några av de världsledande lufthälsoexperter som vi har jobbat med inom översynen av EU:s luftvårdspolitik, och fått samma svar. Rekommendationen är: fortsätt att cykla - men undvik givetvis om möjligt undvika de mest trafikerade vägarna och åka gärna via parker eller grönstråk. Möjligen kan också en cykelmask hjälpa (men det verkar faktiskt mer osäkert).

Denna princip gäller alltså även i t.ex. London, som är svårt förorenad av framför allt bilavgaser. I en annan Guardian-artikel kan man läsa om att EU-kommissionen nu drar Storbritannien inför rätta för brott mot EUs luftvårdslagstiftning, med enorma böter (över 300 miljoner euro per år) som möjlig påföljd. En av kollegorna som jobbar med detta rättsfall sitter i kontoret bredvid mitt.

Vågar man hoppas att hotet om böter ska få politiker och tjänstemän att ta tag i frågan på allvar? För situationen är inte mycket bättre i många andra länder. Faktum är att även Sverige lär ligga näst i tur för kommissionens jurister.

14 februari 2014

Illustrativt om luften i Kina

Man behöver inte behärska franska för att förstå huvudbudskapen i denna illustrativa men skrämmande video om den katastrofala luftmiljön i Kina från Le Monde - bilderna talar för sig själva.

Och under tiden du ser denna tre-minutersvideo kommer statistiskt sett sju kineser att avlida i förtid på grund av luftföroreningarna.
 
Chine : comprendre l'ampleur de la pollution en... par lemondefr

12 februari 2014

31 januari 2014

Om sido-effekter och betygssättning

Luftförhandlingarna med de andra EU-institutionerna fortsätter sin något trevande inledning.

För några dagar sedan träffade vi en delegation från EU-parlamentet som ville anordna ett lunchseminarium om luftpaketet - något som vi givetvis välkomnar from kommissionens sida. Mötet kom dock att utveckla sig till ett av de mer underliga under min tid som luftvårdsexpert. För när de preciserade vad de hade i åtanke höll vi på att tappa hakan: seminariet skulle endast handla om positiva ekonomiska konsekvenser för EU. Eventuella fördelar i form av bättre folkhälsa ansågs helt enkelt inte relevanta och skule spelas ner som en "positiv sideffekt"!

Vi lät meddela att även om vi givetvis också kan påvisa att de åtgärder som föreslås har en positiv nettoeffekt på både BNP och arbetslöshet så vore det kanske något underligt att helt söka bortse från själva raison d'etre för hela förslaget (dvs de stora positiva hälso- och miljöeffekterna). Efter ett tag kom vi överens om att arbeta efter denna ansats.

Mötet blev något av en ögonöppnare för oss, då vi kom till insikt om att åtminstone delar av parlamentet mycket väl kan komma att inta en mycket snäv ansats i sin hantering av luftpaketet. Förhoppningsvis fick även parlamentsrepresentanterna en tankeställare.

Vi har även arbetat vidare miljöarbetsgruppen, och vid dagens möte var medlemsländernas miljöattachéer och experter mycket aktiva. De ställde framför allt ett stort antal ingående frågor om förslagets konsekvensbedömning och om hur de olika delarna i paketet ska fungera i praktiken. Som väntat är många länder tveksamma till vissa av de föreslagna utsläppstaken för 2030, och i många fall också till det nya direktivförslaget om små förbränningsanläggningar.

Vi har (änsålänge) bra svar på det mesta som kommer upp.

Både medlemsländerna och (senare i sommar/höst) parlamentet kommer nu att göra en både politisk och teknisk hårdgranskning av förslaget och gå igenom det i minsta detalj. På sätt och vis utgör det ett slags betygssättning av allt vårt jobb, och det ska bli intressant att se var den slutliga kompromissen landar på om något år eller två. Om den ligger nära ursprungsförslaget så är innebär det kort sagt ett gott betyg.

Betyg har även mina båda grabbar (som numera går i ettan respektive trean i Europeiska skolan) fått idag. Oavsett vad som står i dem så tycker jag på äkta svenskt manér att det är lite väl tidigt att få sifferbetyg redan i ettan, kanske också i trean. Betygsdebatten verkar aldrig riktig ta slut hemma i Svedala, och jag vet inte ens när eleverna i svenska skolan får sitt första betyg nuförtiden. På min tid fick man betyg först i 8an - vilket jag dock kan tycka är lite väl sent. Men nog borde man få man slippa betyg fram till mellanstadiet i alla fall?

Men tyvärr ät nog sådana tankar ganska främmande i större delen av Europa och världen.

22 januari 2014

Kommissionen föreslår nya klimatmål för 2030

Idag presenterades kommissionens länge emotsedda klimatpaket för 2030, med förslag till ett bindande utsläppsmål för växthusgaser på -40% jämfört med 1990 års nivåer, ett bindande EU-mål om att andelen förnybar energi ska uppgå till 27% av den totala energiproduktionen, och ett upprustat utsläppshandelsdirektiv.

40%-målet ska uppnås genom en striktare utsläppshandel för den handlande sektorn och 30% minskning inom den icke-handlande sektorn (fördelat mellan medlemsländerna). Ett nytt indikatorsystem och EU-koordinerade nationella energihandlingsplaner ska främja ett effektivt genomförande, ökade energieffektivisering (inga nya bindande mål sätts upp på detta område i avvaktan på en utvärdering an energieffektiviseringsdirektivet senare i år) och förbättrad energisäkerhet.

Förslaget är det viktigaste klimatinitiativet i EU på många år och kommer nu att diskuteras ingående mellan både politiker och tjänstemän under den kommande tiden, bl.a. vid vårens EU-toppmöte när EU:s statsministrar väntas fatta ett principbeslut om den nya inriktningen. Förslaget ligger också till grund för EU:s positionering inför nästa års globala klimatmöte i Paris, när världens länder ska komma överens om ett nytt långtgående klimatavtal.

Man kan förstås diskutera om klimatpaketet är tillräckligt långtgående med tanke på de utmaningar som finns på klimatsidan, men för min del blev förslaget mer ambitiös än förväntat. I rådande politiska klimat kommer det knappast att bli lätt att få med sig alla medlemsländer och EU-parlamentariker på båten.

För oss på luftsidan är förslaget under alla förhållanden goda nyheter. De flesta klimatåtgärder leder till minskade luftföroreningar, och om klimatpaketet genomförs så innebär det att luftvårdspaketet som kommissionen presenterade strax innan jul blir både enklare och billigare att förverkliga.

Bilar som går på luft?

För fyra år sedan var jag på min första bilmässa någonsin och igår var det dags att tränga sig in bland alla tusentals besökare på "Brussels Motor Show" igen, denna gång för att lära mig mer om och testköra några av marknadens mest framgångsrika elbilar - Nissan Leaf, Renault Zoe och lilla Renault Twizy (som mest kändes som en liten golfbil).

Trafiken är som bekant en av de allra största källorna till luftföroreningar, och många städer i Europa (inklusive Stockholm, Göteborg och flera andra svenska städer) överskrider regelbundet EU:s gränsvärden för luftkvalitet, potentiellt med dryga EU-böter som påföljd. Dessutom släpper transportsektorn ut mängder av koldioxid som bidrar till klimatförändringarna.

Onekligen har bilindustrin under de senaste åren lagt ner en hel del resurser på att utveckla alternativ till de smutsiga och bullrande konventionella bilarna - både för att minska föroreningarna från vanliga bilar och för att utveckla helt ny teknik. Olika bilmärken har satsat på olika strategier, och biljätten Toyota i fortfarande i topp med sina över två miljoner sålda Prius hybridbilar (läs mer om denna här). Men det finns nu allt fler utmanare, som erbjuder antingen hybridbilar (t.ex. Volvos V60 och Citroens DS5 plugg-in dieselhybrider som kan dra så lite som runt 0,2 l/mil beroende på körvanor), naturgasbilar (t.ex. Audi A3) eller rena elbilar (som Nissan Leaf, Renault Zoe eller BMWs nya I3). Dessa är inte bara konceptbilar, utan finns tillgängliga på marknaden; Leaf, som stoltserar med ca 18 mils räckvidd per fulladdat batteri passerade nyligen 100.000 sålda exemplar.

Trots all denna aktivitet så utgör alternativa fordon fortfarande en försvinnande liten del av den totala nybilsförsäljnigen. Och trots att de s k SUVarna (fyrhjuldsdrivna stadsjeepar) verkar sälja allt sämre (sannolikt till följd av högre skattesatser och mindre köpstarka kunder i krisens spår) så spelade miljöbilarna även i år en ganska marginell roll på mässan jämfört med den traditionella inriktningen på fart, lyx, prestanda och design (gärna packeterat med frihetsdrömmar, flärd och brudar).

Varför då, kan man undra? Om du frågar bilindustrin så skyller de på kunder och myndigheter, medan kunderna oftast skyller på alltför dyra och "tråkiga" bilmodeller. Det handlar i själva  verket om en ond cirkel som består av alltför många tveksamma kunder, höga priser och begränsade tankställen, som leder till fortsatt tveksamma kunder etc. För att på allvar ersätta fossilbränslebilarna måste man lyckas bryta en eller flera av dessa negativa faktorer - helst samtidigt. (Hybriderna är mindre drabbade de delvis går på konventionellt bränsle och det är också därför som dessa bilar säljer bäst hittills).

Vad gör då kommissionen för att främja alternativa bilar och bränslen? En hel del faktiskt. Förutom lagstiftning (t.ex. successivt striktare Euro-normer för luftkvalitet och övre gränser för hur mycket koldioxid bilarna får släppa ut i genonsnitt från 2015 (120g/km) och 2020 (05 g/km)) och ekonomiskt stöd till spetsforskning och teknikutveckling så lanserades förra året ett nytt åtgärdspaket för renare bränsle. Tanken är bl.a. att alla länder ska ha ett minimum av naturgas- och laddställen, så att fler ska våga köpa, så att priserna ska gå ner.

Parallellt pågår massor med nationella initiativ för att på olika vis främja alternativbilsförsäljningen. Det kan handla om skatterabatter, stöd till ladd-stationer, offentlig upphandling av elbilar, eller som i London - krav på noll-utsläpp för alla nya taxibilar från 2018. Däremot verkar det vara få länder som tror på den "svenska" modellen med etanol som ersättningsbränsle - jag såg för övrigt inte en enda etanolbil på mässan. De sedan länge omtalade bränslecellerna verkar också vara långt ifrån ett kommersiellt genombrott.

En intressant nyhet för mig var "luft-hybridbilen", som bl.a. utvecklas av Citroen. Idén är förvånansvärt simpel; istället för att lagra energi i ett batteri så använder man bilens rörelseenergi till att komprimera luft i stora tankar under bilen, som sedan kan användas att driva fram bilen i lägre hastigheter i stadstrafik. Luft-tanken töms visserligen ganska snabbt på energi, men laddas sen igen lika snabbt när bilen rullar eller bromsar in. Citroen tror sig kunna börja massproducera bilar med denna lösning redan 2015/16, och bedömer att tekniken kan spara lika mycket energi som laddhybriden (med en bränsleåtgång på bara runt 0,2 l/mil i stadstrafik). Det mest intressanta med detta är kanske att tekniklösningen väntas bli mycket billig eftersom den inte kräver avancerade batterier; priset för en Citroen C3 lufthybrid väntas bli runt 20 000 euro. Här kan man läsa mer.



Andelen avancerade miljöbilar kommer sannolikt att öka att kraftigt framöver, men det kommer knappast att handla om en enskild överlägsen tekniklösning som plötsligt tar över från en dag till en annan. Istället kan man förvänta sig en gradvis övergång till en rad olika tekniker, framför allt beroende på vilka specifika kundkrav som ställs angående t.ex. räckvidd, storlek, säkerhet och pris.

Frågan är förstås om det går tillräckligt fort och om det sker i tillräcklig stor omfattning för att ta i itu med trafikens hälso- och miljöproblem på allvar. Här spelar både miljöpolitiken och kundmedvetenhet en stor roll.

17 januari 2014

Luftförhandlingarna inleds

Knappt har vi hunnit fira resultatet av våra insatser med att ta fram och förhandla klart luftpaketet inom kommissionen förrän nästa viktiga fas i beslutsprocessen inleds. När kommissionen nu har lagt fram sitt förslag så överämnas det till EU:s ministerråd (EU:s medlemsländer) och EU-parlamentet (EU-medborgarnas direktvalda EU-politiker). För att förslaget slutligen ska antas och omformas till nationell lagstiftning måste alla de tre institutionerna vara överens, och för detta krävs oftast omfattande förhandlingar.

Rådet och kommisionen förhandlar direkt med varandra, samtidigt som parlamentet parallellt gör sin egna granskning och positionering. Mot slutet av denna process undersöker man om det går att jämka samman de olika positionerna vilket i så fall leder till en så kallad "första läsningsöverenskommelse". Om man står alltför långt ifrån varandra så går man istället vidare till en "andra läsning", och om man därefter forfarande inte är överens så väntar formella "triloger". Om även dessa fallerar så faller hela förslaget - något som dock är mycket ovanligt.

I veckan inleddes formellt förhandlingarna med rådet genom en första presentation av förlagets alla delar och underliggande analys för medlemsländernas utsända miljöattachéer och experter från huvudstäderna. Jag har tillbringade otaliga möten i denna miljörådsarbetsgrupp när jag representerade den svenska regeringen som var miljöråd 2002-2006 och 2008-2011, och även om många gamla attachékollegor har återvänt till huvudstäderna sedan jag började på kommissionen så blev det flera trevliga återseenden. Förhoppningsvis kan mina kontakter och institutionella minne på rådet bidra till att underlätta de kommande förhandlingarna.

Nästa vecka ska parlamentet utse sina rapportörer, dvs de ledamöter som leder parlamentets interna förhandlingsarbete (även om de inte kommer att inleda sitt konkreta arbete med luftpaketet förrän i höst, efter parlamentsvalet i maj).

Detta är inledningen till en mycket lång och omständig förhandlingsprocess, som vi räknar med kommer att ta ungefär 2-3 år att avsluta. I denna bransch får man inte vara otålig. 

07 januari 2014

Inspirerande nyårslöften

Så var man tillbaks i  Bryssel efter en blöt och blåsig men skönt avslappnad jul- och nyårshelg i Sverige. Som vanligt är det lite segt att komma in i arbetslunken igen. Och medan USA fryser är vädret i Bryssel mycket milt, med 12-15 grader varmt under dagen.

När jag kom hem från jobbet idag berättade yngsta grabben (numera 6 år) glädjestrålande om tre viktiga nyårslöften (eller kanske snarare önskningar):

1. Jag önskar att jag får låna ett lamm.

2. Jag önskar att min pappa ska ha en bra födelsedag. 

3. Jag önskar att man slutar kriga.  

Dessa var omsorgsfullt nedskrivna och illustrerade på ett A4-ark som ser ut så här: 


Alla figurer är välgjorda, men favoriten är nog den glada pappan med en present i varsin hand.  

En inspirerande början på det nya året.