Äldsta grabben brukar ibland berätta för mig om sina mardrömar, som ofta handlar om otäcka drakar i en eller annan form. (För att råda bot på detta brukar jag numera hitta på en godnattsaga varje kväll om den snälla rosa draken Molobrakos som inte kan spruta eld.)
För egen del var det länge sen jag hade mardrömmar om "riktiga" drakar. Nyligen drömde jag om att jag skulle hålla en viktig presentation för EUs mäktiga Coreper-ambassadörer under det svenska EU-ordförandeskapet.
Presentationen skulle handla om EUs arbete med hållbar utveckling, och jag hade förberett mig till tänderna. Strax innan det viktiga mötet upptäckte jag dock att mina anteckningar var borta, och när jag efter ett febrilt letande äntligen hittade dem så insåg jag till min förskräckelse att mötet redan hade börjat.
När jag väl anlände så satt alla drakarna, förlåt ambassadörerna, och väntade på mig. Jag fick ett skarpt ögonkast från den största av drakarna, jag menar chefen, och just när jag skulle påbörja min presentation så ställdes jag plötsligt inför en helt oväntad fråga om Italiens budgetunderskott.
Jag insåg snabbt att jag inte hade minsta aning om vad Italiens budgetunderskott hade med saken att göra, och plötsligt visste jag inte ens vilken dagordningspunkt som diskuterades, eller om jag var på rätt möte. Just när jag skulle slå på mikrofonen och bli uppäten av alla drakarna, förlåt göra bort mig inför alla ambassadörerna, så vaknade jag - alldelels kallsvettig.
Frågan är vilka drakar som är otäckast.