Luftföroreningar klassas som cancerogena

FNs hälsoorganisation WHO klassificerade nyligen luftföroreningar och partiklar som cancerogena. 

WHO-klassificeringen tillhör "grupp 1" vilket motsvarar de starkaste vetenskapliga beviskraven. WHO bedömer att luftföroreningar orsakade 223 000 dödsfall till följd av lungcancer år 2010. Tidigare har dieselavgaser klassificerats på samma sätt.

En annan forskningstudie som har rönt en hel del medial uppmärksamhet är en rapport som publicerades nyligen i The Lancet och som visar att mödrar som utsätts för höga luftföroreningshalter  löper större risk att förda barn med lägre födelsevikt.

De nya forskningsrönen om kopplingarna mellan luftmiljö och hälsa är mycket viktiga för luftvårdspolitiken eftersom den ytterligare stärker argumenten om behovet av att förbättra luftkvaliteten av hälsoskäl.

Visserligen är kopplingen mellan dålig luft och andra hälsoeffekter (hjärt- och lungsjukdomar och astma andningsbesvär) redan väl känd, men kanske kan dessa nya forskningsrön bidra till att ytterligare öka det politiska trycket/acceptansen för mer långtgående åtgärder.

Bli "demitarian"!

Förra veckan deltog jag som en av föreläsarna på en stor luftvårdskonferens anordnad av Naturvårdsverket och Svenska miljöinstitutet IVL.

Temat var forskning och luftkvalitet, och vid mötet presenterades resultaten från ett omfattande svenskt forskningsprogram i ämnet (Swedish Clean Air Research Programme, SCARP).

Det blev en mycket intressant övning, där man bl.a. fick lära sig att spädbarn som utsätts för höga luftföroreningsnivåer under sitt första levnadsår löper en statistiskt mycket större risk att få lung- och astmaproblem med som vuxna, och att luftföroreningar direkt kan "trigga" hjärtattacker. Det framgick också att rök från vedeldnings är på många platser lika skadlig som trafikföroreningar, och att de omfattande skogsbränderna i Ryssland medförde en starkt ökad dödlighet där under den heta sommaren 2010.

Professor Mark Sutton, som har varit en av initiativtagarna till rapporten "Our Nutrient World" berättade om vårt ineffektiva användande av kväve, som leder till svåra miljöproblem i form av övergödning och försurning. En stor del av problemet handlar om att vi äter för mycket kött (ca 1/5 av allt kväve vi lägger på åkrarna går till odling av vegetabilisk föda; resten används till energikrävande köttuppfödning, och bara i Sverige har vi fördubblat vår köttkonsumtion på 20 år) och han rekommenderade bl.a. att fler går över till att bli "demitarianer", dvs halv-vegetarian som äter mindre mängder kött (snarare än inget kött alls) för att minska kväveutsläppen till luft och vatten.

Själv berättade jag om den pågående luftvårdsöversynen i EU, vilket stimulerade många frågor och debattinlägg. Även miljöminister Lena Ek var på plats.

Foto: IVL Svenska Miljöinstitutet

Här kan man läsa mer om konferensen.

WHO föreslår tuffare gränsvärden

I ett gemensamt pressmeddelande från FNs Världshälsorganisation WHO och kommissionen, föreslår WHO nu att EU ska anta striktare gränsvärden för luftkvalitet, både för små partiklar (PM 2.5) och kvävedioxid (NO2).  

Förslaget har tillkommit som ett resultat av ett nära samarbete mellan institutionerna, där vi har bett WHO att utvärdera de senaste vetenskapliga rönen om sambanden mellan luftkvaliteten och negativa hälsoeffekter och svara på ett antal vetenskaps-relaterade frågor inom ramen för den pågående luftöversynen. Slutrapporten presenteras först i april, men redan nu lägger man fram flera av slutsatserna.

WHO-slutsatserna väger mycket tungt, och ger oss en rad goda argument för att stärka snarare än att försvaga det existerande regelverket, så som vissa medlemsländer och industrirepresentanter fortsatt argumenterar för. Dessa röster kommer knappat att tystna, men de får svårare att göra sig hörda när de senaste vetenskapliga rönen pekar i motsatt riktning.   

Cancerframkallande dieselavgaser

I de flesta EU-länder pågår en tydlig och delvis medveten satsning på att öka andelen dieselbilar i bilflottan, bl.a. av klimatskäl (dieselmotorn är effektivare än bensinmotorn och släpper därför ut mindre CO2 per kilometer). Ofta är skatten lägre på diesel, och eftersom förbrukningen också är lägre så skapar detta ett starkt incitament till att köpa fler dieseldrivna bilar (även om de ofta är dyrare i inköp).

I dagens DN uppmärksammas nya rön från WHO som tyder på att dieselavgaser är cancerframkallande. Uppgifterna har lett till starka reaktioner från bilindustrin.

Att diesel har negativa hälsoeffekter som främst drabbar lungor och hjärta har man känt till länge, och EU har därför successivt infört krav på minskade partikelutsläpp från fordon vilket har resulterat i väsentligt lägre utsläpp av partiklar från bilar och lastbilar på senare tid. Fortfarande är dock partikelutsläppen från bl.a. trafiken höga på många håll, särskilt i städer.

Att diesel skulle vara direkt cancerframkallande är dock nytt. WHO:s uppgifter kommer att granskas inom ramen för den breda översyn av EU:s luftvårdspolitik som just nu pågår. Kommissionen har ett särskilt samarbetsavtal med WHO, och mot slutet av året kommer WHO att leverera en rapport med rekommendationer för bl.a. nya gränsvärden för partiklar som kommer att vara vägledande för nya förslag för att förbättra EU:s luftkvalitet.

Luften vi andas: en fråga om liv och död

Luften i världens storstäder blir smutsigare. WHO har undersökt luftkvaliteten i 1100 städer i hundratalet länder världen runt, och kommit fram till att endast ett litet fåtal lever upp till WHO:s luftkvalitetsstandarder för partiklar, s.k. PM10 och PM 2,5. Partiklarna kommer från olika former av förbrännning, t.ex. från kolkraftverk, vedeldning och bilar.

Den ökade halten små partiklar i luften leder enligt WHO till över 1,3 miljoner förtida dödsfall globalt, till följd av luftrelaterade hjärtsjukdomar, cancer, astma och akuta luftrörssjukdomar. Om WHO:s riktvärde för partiklar på 20 µg/m3 hade följts, så hade minst en miljon av dessa dödsfall kunnat undvikas. 

När samma studie gjordes 2004 var siffran över antalet förtida dödsfall 1,15 miljoner.

Världsmedeltalet för partiklehalten ligger enligt WHO på 71 µg/m3. I EUs större städer är medeltalet väsentligt lägre, mellan 29-42 µg/m3 - mycket tack vare EU:s miljölagstiftning - men fortfarande en bra bit över WHO:s riktvärde på 20 µ/m3. De allra värsta nivåerna uppmättes i regionen runt östra Medelhavet (137-142 µm/m3).

Det är fullt möjligt att med tekniska och andra medel rena utsläppen från partiklar för att få ner halterna till acceptabla nivåer. Men för det krävs det tuffare lagstiftning - och det leder sannolikt till ökade kostnader för industrin. 

Inom EU har man alltså kommit ganska långt, men inte tillräckligt. År 2013 har av miljökommissionären utsetts till EU:s luftkvalitetsår och då väntas en rad förslag till skärpt luftlagstiftning från kommissionen. Återstår att se hur de utformas, och hur de mottas.

Här kan och här man läsa mer om WHO-studien.