Som luftvårdsexpert och hängiven cyklist får jag ofta frågan om det verkligen är klokt att cykla i stadstrafik, eftersom man riskerar att få i sig så mycket avgaser vilket kan leda till lung- eller hjärtproblem och cancer. Bryssel är dessutom en av EU:s mest förorenade städer när det kommer till luftkvaliteten.
Det är svårt att svara intuitivt på denna fråga, men i en utmärkt blogg-artikel i The Guardian får man ett glasklart svar: hälsofördelarna med att cykla regelbundet i vardagen överväger tydligt nackdelarna med att in den andas luftföroreningarna.
Slutsatsen i artikeln är "As ever, all this needs to be placed in context. And the context is clear: cycling is, on balance, very good for you even in big cities". Den pekar även på studier som tyder på att cykelbud i genomsnitt utsätts för totalt sett lägre halter av luftföroreningar än t.ex. ambulansförare, skolelever eller kontorsarbetare. Detta beror sannolikt på att luftcirculationen ofta är större utomhus än i bilar och byggnader.
Faktum är att jag själv ställde precis samma fråga till några av de världsledande lufthälsoexperter som vi har jobbat med inom översynen av EU:s luftvårdspolitik, och fått samma svar. Rekommendationen är: fortsätt att cykla - men undvik givetvis om möjligt undvika de mest trafikerade vägarna och åka gärna via parker eller grönstråk. Möjligen kan också en cykelmask hjälpa (men det verkar faktiskt mer osäkert).
Denna princip gäller alltså även i t.ex. London, som är svårt förorenad av framför allt bilavgaser. I en annan Guardian-artikel kan man läsa om att EU-kommissionen nu drar Storbritannien inför rätta för brott mot EUs luftvårdslagstiftning, med enorma böter (över 300 miljoner euro per år) som möjlig påföljd. En av kollegorna som jobbar med detta rättsfall sitter i kontoret bredvid mitt.
Vågar man hoppas att hotet om böter ska få politiker och tjänstemän att ta tag i frågan på allvar? För situationen är inte mycket bättre i många andra länder. Faktum är att även Sverige lär ligga näst i tur för kommissionens jurister.