Färdplan mot 2050

I veckan presenterade EU-kommissionen en strategisk "färdplan" för hur EU ska uppnå ett koldioxidsnålt samhälle år 2050. Rapporten innehåller bl.a. ett förslag till lämplig s k utsläppsbana för att klara det redan överenskomna långsiktiga klimatmålet (som antogs under det svenska ordförandeskapet 2009) att minska klimatgasutsläppen med 80-95% i EU och den rika världen till 2050 jämfört med 1990.

För att klara detta på ett kostnadseffektivt sätt krävs enligt kommissionen utsläppsminskningar på i storleksordningen 25% år 2020, 40% år 2030 opch 60% år 2040. Minus 25% till 2020 anses ligga inom räckhåll om EU klarar det överenskomna målet om 20% energieffektivisering till samma årtal (ett mål som kräver stora insatser för att uppnås). Ytterligare -5% kan klaras genom utsläppshandel, och EU skulle i så fall sammanlagt kunna nå en minskning på -30%.

Tydliga och trovärdiga långsiktiga utsläppsmål är av stor betydelse för att styra investeringar och satsningar inom näringsliv och samhälle i klimatvänlig riktning. Likaså är det viktigt att säkra en någorlunda linjär utsläppsminskning fram till 2050. Om man skjuter upp nödvändiga klimatåtgärder nu så leder det till enorma merkostnader senare. Det är samhällsekonomiskt rationellt att sprida ut kostnaderna över en längre tid.

Rapporten har hittills fått ett ganska positivt mottagande från såväl näringsliv som miljöförespråkare. Men det återstår att se om den kan leda till de förändringar i samhällsekonomin som kommissionen och andra progressiva krafter vill se.

I botten finns en närmast filosofisk diskussion om hur EU bäst ska kunna återhämta sig ur den ekonomiska krisen och på längre sikt hur västvärlden ska kunna bevara och utveckla vårt ekonomiska välstånd.

Ett läger tror att detta endast låter sig göras genom att satsa på gammal teknik och ineffektiv och smutsig tung industri. Andra - med brittiska regeringen i spetsen - är genuint övertygande om att EU endast kan bygga en trygg framtida ekonomi på resurseffektiv spetsteknik och klimatsmarta investeringar, och att detta förutsätter en mycket ambitiös klimatagenda.

Här kan man läsa komissionens pressmeddelande, och här rapporten i sin helhet.