Premiär för kortbyxor och T-shirt på cykeln till jobbet idag - våren har kommit till Bryssel, med strålande sol och 20 grader varmt på dagarna. Körsbärsträden och forsythian blommar redan, blåregnet är på gång och magnoliaträdens sprängfyllda knoppar är redo att brista vilken minut som helst. Våren och hösten är Bryssels bästa årstider.
Själva ser vi tyvärr inte mycket av solen under de långa arbetsdagarna i kontoret. Kollegorna på miljödirektoratets juridiska enhet har varit särskilt upptagna den senaste tiden.
Bl.a. ska Finland nu dras inför EU-domstolen för att de inte har infört EU:s lagstiftning om miljövänliga fordon, med hot om höga dagsböter (13 000 euro/dag) om man inte omedelbart skriver in EU-reglerna i den nationella lagstiftningen. Cypern och Belgien dras inför rätta för bristande hantering av miljöbrott, och Polen har stora brister i genomförandet av skrotbilsdirektivet, reglerna för förnybar energi och energimärkningsdirektivet. Slovakien har felaktigt struntat i att anlaysers miljeffekterna av stora infrastruktursatsningar och har problem med avfallsförpackningsdirektivet. Italien har inte genomfört ramvattendirektivet som man ska, och Österrike och Portugal har inte infört direktivet om transport av farligt avfall på ett korrekt sätt.
Också Sverige dras inför rätta, då kommissionen ser brister med Sveriges genomförande av direktivet för strategisk miljökonsekvensanalys.
Här kan man läsa mer.
23 mars 2012
20 mars 2012
Fotokemisk smog
Vanlig syrgas består som bekant av två syreatomer som sitter ihop, och har formeln O2. Syre kan dock också under vissa förutsättningar bilda ozon, som istället består av 3 syremolekyler, O3.
Ozon som bildas på marknivå kallas marknära ozon, eller fotokemisk smog. Det är en aggressiv luftförorening som (till skillnad från atmosfäriskt ozon som bildas på hög höjd och skyddar oss från solens ultravioletta strålning) är skadlig för både hälsa och miljö. Föroreningen har en skarp odör som påminner om klorin, och kan leda till skador på luftvägarna, huvudvärk och ögonirritation på både djur och människor. Även växtmaterial kan brytas ner och ozon kan därmed också orsaka omfattande skador på jordbruket.
En ozon-molekyl lever i genomsnitt ca 3 veckor innan den bryts ner. Den har ett komplicerat bildningsmönster och uppstår vid "rätt" kombination av solljus, metan och andra kolväten, och kväveoxider. Eftersom klimatförhållandena har stor påverkan, är ozon-nivåerna som regel högre på sommaren, och marknära ozon bildas i större utsträckning i södra Europa med sina varma somrar. Kväveoxid kommer till stor del från trafiken, men de negativa ozon-effekterna uppstår oftast en bra bit ifrån motorvägarna och stadskärnorna.
För att minimera de ozon-relaterade skadorna har EU infört flera lagstadgade mål- och gränsvärden för både själva ozonhalterna och för några av byggstenarna till ozonmolekylen (såsom kvävoxider). Nu visar glädjande nog en studie från EU:s miljöbyrå EEA att ozonhalterna under sommaren 2011 var de lägsta på ca 15 år.
Samtidigt finns det en del som tyder på att de minskade ozonhalterna 2011 kan vara temporära. Trots att utsläppen av ozon-komponenterna har minskat rejält så tror EEA de lägre ozonhalterna under 2011 i första hand beror på en ovanligt kylig och blöt sommar.
Ozon-problematiken är en central del av den pågående luftvårdsöversynen i EU. För att 2011 ska bli representativt för minskade ozonhalter i luften krävs nog tyvärr mer än att hoppas på regniga somrar.
Ozon som bildas på marknivå kallas marknära ozon, eller fotokemisk smog. Det är en aggressiv luftförorening som (till skillnad från atmosfäriskt ozon som bildas på hög höjd och skyddar oss från solens ultravioletta strålning) är skadlig för både hälsa och miljö. Föroreningen har en skarp odör som påminner om klorin, och kan leda till skador på luftvägarna, huvudvärk och ögonirritation på både djur och människor. Även växtmaterial kan brytas ner och ozon kan därmed också orsaka omfattande skador på jordbruket.
En ozon-molekyl lever i genomsnitt ca 3 veckor innan den bryts ner. Den har ett komplicerat bildningsmönster och uppstår vid "rätt" kombination av solljus, metan och andra kolväten, och kväveoxider. Eftersom klimatförhållandena har stor påverkan, är ozon-nivåerna som regel högre på sommaren, och marknära ozon bildas i större utsträckning i södra Europa med sina varma somrar. Kväveoxid kommer till stor del från trafiken, men de negativa ozon-effekterna uppstår oftast en bra bit ifrån motorvägarna och stadskärnorna.
För att minimera de ozon-relaterade skadorna har EU infört flera lagstadgade mål- och gränsvärden för både själva ozonhalterna och för några av byggstenarna till ozonmolekylen (såsom kvävoxider). Nu visar glädjande nog en studie från EU:s miljöbyrå EEA att ozonhalterna under sommaren 2011 var de lägsta på ca 15 år.
Samtidigt finns det en del som tyder på att de minskade ozonhalterna 2011 kan vara temporära. Trots att utsläppen av ozon-komponenterna har minskat rejält så tror EEA de lägre ozonhalterna under 2011 i första hand beror på en ovanligt kylig och blöt sommar.
Ozon-problematiken är en central del av den pågående luftvårdsöversynen i EU. För att 2011 ska bli representativt för minskade ozonhalter i luften krävs nog tyvärr mer än att hoppas på regniga somrar.
12 mars 2012
Ny låsning om EU:s framtida klimatpolitik
Trots utdragna förhandlingar till sent på kvällen så misslyckades EU:s miljöministrar vid fredagens miljörådsmöte både med att besluta om nya regler för odling av GMO-grödor och anta politiska slutsatser om långsiktig klimatstrategi för EU (ny polsk blockering, trots att de 26 övriga länderna var överens). Den senare frågan toppar veckobrevet från EU-representationen.
Det uteblivna klimatbeslutet lägger ännu en kall hand över EU:s framtida klimatpolitik. Det riskerar också att begränsa möjligheterna för att stärka EU:s luftvårdspolitik eftersom klimat- och luftåtgärder ofta (om än inte alltid) går som hand i handske.
Däremot antogs en EU-position inför FN-toppmötet om hållbar utveckling i Rio i juni i år, och "min" egen fråga om nya utsläppstak för 2020 (som dock endast var uppe som informationspunkt) seglade igenom utan överraskningar.
Här kan man läsa mer om miljöministermötet.
Det uteblivna klimatbeslutet lägger ännu en kall hand över EU:s framtida klimatpolitik. Det riskerar också att begränsa möjligheterna för att stärka EU:s luftvårdspolitik eftersom klimat- och luftåtgärder ofta (om än inte alltid) går som hand i handske.
Däremot antogs en EU-position inför FN-toppmötet om hållbar utveckling i Rio i juni i år, och "min" egen fråga om nya utsläppstak för 2020 (som dock endast var uppe som informationspunkt) seglade igenom utan överraskningar.
Här kan man läsa mer om miljöministermötet.
05 mars 2012
Luftkvalitetsproblem i Kina
Inte bara EU och västvärlden försöker förbättra luftmiljön. Även Kina har börjat strama upp sin miljöplitik på sistone, för att försöka undvika de värsta miljö- och hälsokonsekvenserna.
Frågan är hur man lyckas. I denna BBC-artikel (med flera intressanta artikel-länkar under artikeltexten) kan man läsa om den allt sämre luftkvaliteten i kinesiska städer. Detta är förstås en ofrånkomlig konsekvens av den ohämmade industriella tillväxt som landet har haft de senaste decennierna.
Det är svårt att föreställa sig hur det är att inte ha tillgång till ren luft. Även om Bryssel har bland den sämsta luftkvaliteteten i Europa, så är det förstås på en helt annan nivå än i Hongkong eller Peking.
Ur hälsosynpunkt är små partiklar, s k PM 2.5, från olikta typer av förbränning den farligaste av luftföroreningarna. Partiklarna fastnar i lungorna och kan leda till t.ex. luftrörsproblem eller cancer. Kineserna ska nu bygga 1500 mätstationer för att skaffa sig en bättre bild av läget, och införa ett dagligt gränsvärde för sådana småpartiklar på 75 mikrogram per kubikmeter som ska gälla från 2016.
EU:s gränsvärde är tre gånger mindre - 25 mikrogram. Men trots det relativt oambitiösa - och i sig otillräckliga - kinesiska gränsvärdet, så beräknar man att det kommer att överskridas i mer än 2/3 av alla Kinas städer.
Våra kinesiska vänner har ett högt pris att betala för sin materiella tillväxt.
Frågan är hur man lyckas. I denna BBC-artikel (med flera intressanta artikel-länkar under artikeltexten) kan man läsa om den allt sämre luftkvaliteten i kinesiska städer. Detta är förstås en ofrånkomlig konsekvens av den ohämmade industriella tillväxt som landet har haft de senaste decennierna.
Det är svårt att föreställa sig hur det är att inte ha tillgång till ren luft. Även om Bryssel har bland den sämsta luftkvaliteteten i Europa, så är det förstås på en helt annan nivå än i Hongkong eller Peking.
Ur hälsosynpunkt är små partiklar, s k PM 2.5, från olikta typer av förbränning den farligaste av luftföroreningarna. Partiklarna fastnar i lungorna och kan leda till t.ex. luftrörsproblem eller cancer. Kineserna ska nu bygga 1500 mätstationer för att skaffa sig en bättre bild av läget, och införa ett dagligt gränsvärde för sådana småpartiklar på 75 mikrogram per kubikmeter som ska gälla från 2016.
EU:s gränsvärde är tre gånger mindre - 25 mikrogram. Men trots det relativt oambitiösa - och i sig otillräckliga - kinesiska gränsvärdet, så beräknar man att det kommer att överskridas i mer än 2/3 av alla Kinas städer.
Våra kinesiska vänner har ett högt pris att betala för sin materiella tillväxt.
02 mars 2012
Fjällskivling i kontorsrabatten
Mitt i brinnande förberedelser inför både rådsarbetsgrupp och rådsmöte (där vi ska försöka komma överens med medlemsländerna om nya utsläppstak till 2020) så ska hela enheten byta kontorsbyggnad. Renoveringen av enhetens gamla lokaler på miljödirektoratets adress Beaulieu 5 var äntligen klar, så vi kunde lämna våra temporära lokaler några hundra meter längre upp på gatan (om man nu tycker att ett år är temporärt).
Inte lätt att leverera alla dokument i tid och hinna med alla möten när man ska packa flyttlådor, beställa stolar, få telefonen att funka, trilskas med nya (ej fungerande) printers...
Inte lätt att leverera alla dokument i tid och hinna med alla möten när man ska packa flyttlådor, beställa stolar, få telefonen att funka, trilskas med nya (ej fungerande) printers...
Tur då att flytten blev en uppgradering för min del - nu har jag t o m eget kontor, med en finfin utsikt över höghusen brevid.
Hela Beaulieu är faktiskt en mycket tilltalande kontorsbyggnad med inglasad innergård fylld av rabatter och gröna växter. Kollegan berättade att det tills helt nyligen hade växt stolt fjällskivling i en av rabatterna.
Vågar man gissa att svampen blev uppäten i den allmänna flyttröran?
Hela Beaulieu är faktiskt en mycket tilltalande kontorsbyggnad med inglasad innergård fylld av rabatter och gröna växter. Kollegan berättade att det tills helt nyligen hade växt stolt fjällskivling i en av rabatterna.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)