Många kollegor har ondgjort sig över den bristfälliga taktiken i att lägga ett omfattande spar-bud direkt, då alla vet att vad man än lägger fram så kommer Europeiska rådet att kräva mer. Istället för att ugöra ett rimligt slutbud så var man rädd för att det skulle behandlas som ett utgångsbud.
Så blev det också. Stats- och regeringscheferna beslöt minska den administrativa budgeten med ytterligare 1,5 miljarder euro, något som man tror kunna klara genom att frysa löne- och pensionsutbetalningar under två år. Detta lär inte bli populärt (samtidigt som det givetvis är mindre ångestskapande än de lönesänkningar och varsel som man har sett i många av medlemsländerna i södra Europa).
Ur miljösynpunkt var sannolikt acceptansen av Kommissionens förslag att vika 20% av alla EU-medel till klimatåtgärder det mest positiva i överenskommelsen. I tidigare förhandlingsversioner var denna princip borttagen, och det sägs att Van Rompuy själv slogs för dess återinförande.
Däremot försämrades Kommissionens förslag att bättre miljöanpassa den stora jordbruksbudgeten (CAP). Budgetnivån ändrades inte nämnvärt, men kravet att 30% av CAP-pengarna skulle avsättas till "gröna" lantbruksåtgärder och på att avsätta en viss mängd mark som naturvårdsområde urvattnades rejält. Därmed förspilldes en historisk möjlighet att miljöanpassa EU:s jordbruk.
Sista ordet om budgeten är dock ännu inte riktigt sagt; förslaget ska godkännas av EU-Parlamentet på en "take-it-or-leave-it"-basis, och flera ledande parlamentariker har sagt att nedskärningarna går alldeles för långt. För att undvika påtryckningar från huvudstäderna talas om att man ska genomföra en sluten omröstning.
Inlägg
