Bilar som går på luft?

För fyra år sedan var jag på min första bilmässa någonsin och igår var det dags att tränga sig in bland alla tusentals besökare på "Brussels Motor Show" igen, denna gång för att lära mig mer om och testköra några av marknadens mest framgångsrika elbilar - Nissan Leaf, Renault Zoe och lilla Renault Twizy (som mest kändes som en liten golfbil).

Trafiken är som bekant en av de allra största källorna till luftföroreningar, och många städer i Europa (inklusive Stockholm, Göteborg och flera andra svenska städer) överskrider regelbundet EU:s gränsvärden för luftkvalitet, potentiellt med dryga EU-böter som påföljd. Dessutom släpper transportsektorn ut mängder av koldioxid som bidrar till klimatförändringarna.

Onekligen har bilindustrin under de senaste åren lagt ner en hel del resurser på att utveckla alternativ till de smutsiga och bullrande konventionella bilarna - både för att minska föroreningarna från vanliga bilar och för att utveckla helt ny teknik. Olika bilmärken har satsat på olika strategier, och biljätten Toyota i fortfarande i topp med sina över två miljoner sålda Prius hybridbilar (läs mer om denna här). Men det finns nu allt fler utmanare, som erbjuder antingen hybridbilar (t.ex. Volvos V60 och Citroens DS5 plugg-in dieselhybrider som kan dra så lite som runt 0,2 l/mil beroende på körvanor), naturgasbilar (t.ex. Audi A3) eller rena elbilar (som Nissan Leaf, Renault Zoe eller BMWs nya I3). Dessa är inte bara konceptbilar, utan finns tillgängliga på marknaden; Leaf, som stoltserar med ca 18 mils räckvidd per fulladdat batteri passerade nyligen 100.000 sålda exemplar.

Trots all denna aktivitet så utgör alternativa fordon fortfarande en försvinnande liten del av den totala nybilsförsäljnigen. Och trots att de s k SUVarna (fyrhjuldsdrivna stadsjeepar) verkar sälja allt sämre (sannolikt till följd av högre skattesatser och mindre köpstarka kunder i krisens spår) så spelade miljöbilarna även i år en ganska marginell roll på mässan jämfört med den traditionella inriktningen på fart, lyx, prestanda och design (gärna packeterat med frihetsdrömmar, flärd och brudar).

Varför då, kan man undra? Om du frågar bilindustrin så skyller de på kunder och myndigheter, medan kunderna oftast skyller på alltför dyra och "tråkiga" bilmodeller. Det handlar i själva  verket om en ond cirkel som består av alltför många tveksamma kunder, höga priser och begränsade tankställen, som leder till fortsatt tveksamma kunder etc. För att på allvar ersätta fossilbränslebilarna måste man lyckas bryta en eller flera av dessa negativa faktorer - helst samtidigt. (Hybriderna är mindre drabbade de delvis går på konventionellt bränsle och det är också därför som dessa bilar säljer bäst hittills).

Vad gör då kommissionen för att främja alternativa bilar och bränslen? En hel del faktiskt. Förutom lagstiftning (t.ex. successivt striktare Euro-normer för luftkvalitet och övre gränser för hur mycket koldioxid bilarna får släppa ut i genonsnitt från 2015 (120g/km) och 2020 (05 g/km)) och ekonomiskt stöd till spetsforskning och teknikutveckling så lanserades förra året ett nytt åtgärdspaket för renare bränsle. Tanken är bl.a. att alla länder ska ha ett minimum av naturgas- och laddställen, så att fler ska våga köpa, så att priserna ska gå ner.

Parallellt pågår massor med nationella initiativ för att på olika vis främja alternativbilsförsäljningen. Det kan handla om skatterabatter, stöd till ladd-stationer, offentlig upphandling av elbilar, eller som i London - krav på noll-utsläpp för alla nya taxibilar från 2018. Däremot verkar det vara få länder som tror på den "svenska" modellen med etanol som ersättningsbränsle - jag såg för övrigt inte en enda etanolbil på mässan. De sedan länge omtalade bränslecellerna verkar också vara långt ifrån ett kommersiellt genombrott.

En intressant nyhet för mig var "luft-hybridbilen", som bl.a. utvecklas av Citroen. Idén är förvånansvärt simpel; istället för att lagra energi i ett batteri så använder man bilens rörelseenergi till att komprimera luft i stora tankar under bilen, som sedan kan användas att driva fram bilen i lägre hastigheter i stadstrafik. Luft-tanken töms visserligen ganska snabbt på energi, men laddas sen igen lika snabbt när bilen rullar eller bromsar in. Citroen tror sig kunna börja massproducera bilar med denna lösning redan 2015/16, och bedömer att tekniken kan spara lika mycket energi som laddhybriden (med en bränsleåtgång på bara runt 0,2 l/mil i stadstrafik). Det mest intressanta med detta är kanske att tekniklösningen väntas bli mycket billig eftersom den inte kräver avancerade batterier; priset för en Citroen C3 lufthybrid väntas bli runt 20 000 euro. Här kan man läsa mer.



Andelen avancerade miljöbilar kommer sannolikt att öka att kraftigt framöver, men det kommer knappast att handla om en enskild överlägsen tekniklösning som plötsligt tar över från en dag till en annan. Istället kan man förvänta sig en gradvis övergång till en rad olika tekniker, framför allt beroende på vilka specifika kundkrav som ställs angående t.ex. räckvidd, storlek, säkerhet och pris.

Frågan är förstås om det går tillräckligt fort och om det sker i tillräcklig stor omfattning för att ta i itu med trafikens hälso- och miljöproblem på allvar. Här spelar både miljöpolitiken och kundmedvetenhet en stor roll.