Jag förhandlar inte bara på dagen, utan också på kvällen, när äldsta grabben ska lägga sig. Vi har nämligen i detta fall helt motstående intressen. Han vill gärna att man sitter kvar vid sängkanten tills han somnar, medan jag tycker att det är viktigt att han klarar av att somna helt på egen hand.
För att lösa detta dilemma har vi utvecklat en liten förhandlingsrutin, som faktiskt fungerar utmärkt för oss båda. Det börjar som regel med att han ger ett första förhandlingsbud, oftast "10" (för säkerhets skull visar han hur mycket det är med båda händernas fingrar). Detta symboliserar alltså 10 minuters (ungefär) sittande bredvid sängkanten.
Mitt förhandlingssvar blir då "3" (tre fingrar i luften!).
Hans svar blir då "7" (sju spretiga fingrar), varpå jag lägger mitt nya bud: "4". Då säger han slutligen "5", vilket jag brukar gå med på. Sen väntar jag fem minuter innan jag går, och han somnar in ensam, glad och nöjd.
Även minstingen (1,5 år) som ligger i sängen bredvid har så smått börjat begripa vad det handlar om. Så han brukar numera också vifta med en massa fingrar i luften när han ska till att sova.
Jag är övertygad om att de båda kommer att bli mycket slipade förhandlare som vuxna (om de så vill). Det ska börjas i tid.
Inlägg
