Att simma med valhajar

Det blev som sagt en hel del övertid under ordförandeskapet, som nu kan tas ut som kompledighet. Några av kollegorna tog ut sin komp i direkt anslutning till julhelgerna, medan jag valde jag att ta förlängt februarilov istället. Inom kort styrs kosan mot ett vinterkallt Sverige, följt av två veckors tropisk ekoturism med dykning och yoga i Golden Buddha Beach Resorts regi på en liten paradisö norr om Khaolak i Thailand.

Att åka till andra sidan jorden är knappast särskilt klimatvänligt, men åtminstone deltar jag som volontär i ett forskningsprojekt för att lära sig mer om och skydda den magnifika valhajen.

För att få lite inspiration inför dykningen såg jag härom dagen den franskproducerade filmen "Oceans" (se trailer här) som nyligen hade premiär i Bryssel. Filmen är ytterligare ett bra exempel på biofilmer med miljötema (se även min "recension" av Avatar). I detta fall är syftet uttalat att mobilisera intresse och engagemang för att skydda den biologiska mångfalden i världens hav. Vilket man lyckas mycket väl med.

Filmen är mycket storslagen, med ett helt unikt naturfoto. Publiken får se en för de flesta helt okänd undervattensvärld, där man praktiskt taget simmar tillsammans med delfiner, valar, dugonger och vithajar, kravlar runt bland enorma mängder havskrabbor och slåss mot portugisiska örloggsmän och jättebläckfiskar. Både jag och lillgrabben satt som trollbundna i nästan två timmar.

Jag kan varmt rekommendera filmen oavsett om man är djurintresserad eller inte.

Därmed tar jag nu en liten paus i bloggandet tills jag kommer tillbaks till Bryssel i början av mars.

Frispråkig EU-minister

Birgitta Olsson utsågs idag till ny EU-minister. Enligt DN har även hon satt ribban högt (se inlägget nedan) och lovar bl.a. kämpa för jämställdhet, jordbruksreformer och gröna lösningar.

Verkar lovande. Personligen hoppas jag att hon fortsätter att vara frispråkig och ambitiös, t.ex. genom att fortsätta att verka för en kvoterad föräldraföräkring - den sannolikt viktigaste och effektivaste enskilda åtgärden för ett mer jämställt samhälle.

Höga spanska miljöambitioner

Inför det svenska EU-ordförandeskapet försökte vi på lågmält svenskt maner planera efter devisen "under-promise and over-deliver". Dvs lova blygsamt och leverera mer än utlovat - hellre än tvärtom.

Spanjorernas ledord verkar snarare vara: "Promise the world!". Ambitionerna, i varje fall på miljöområdet, är skyhöga.

Fyra huvudprioriteringar listas: klimat, biologisk mångfald, vatten/marin miljö och "miljökvalitet"; rubrikerna är nästan identiska med Sveriges miljöprioriteringar under ordförandeskapet.

På lagstiftningssidan hoppas spanjorerna avsluta 6 pågående förhandlingar - förordning om CO2-utsläpp från lätta lastbilar, industriutsläppsdirektivet, nya regler om elprodukter (avfallshantering och minskad användning av giftiga ämnen), markdirektivet och biociddirektivet. Dessutom planerar man för hela 7 politiska deklarationer, s k rådslutsatser, som bl.a. ska slå fast en ny klimatstrategi för EU inför Mexiko-mötet i höst, och anta en ny EU-vision och nya EU-mål för biologisk mångfald.

Det är alltså en mycket diger agenda, och närmast omöjlig att klara av. Man har t.ex. föresatt sig att enas om markdirketivet, ett gammalt förslag från 2006 som både portugiserna och tjeckerna misslyckades med att avsluta under sina ordförandeskap trots intensivt arbete. Rena självmordsuppdraget.

Man kan konstatera att det spanska och svenska ordförandeskapen har helt olika angreppssätt: sydlänningarna siktar mot stjärniorna i hopp om att nå trädtopparna, medan nordborna lovar mindre och slår sig gärna för bröstet när man uppnår detta (och helst lite till).

Det är förstås inte givet att den ena strategin är bättre än den andra. Mycket av det som sker i EU är oförutsägbart och styrs av yttre omständigheter. Tjeckerna lyckades t.ex. mot alla odds avsluta hela 6 lagstiftningsärenden på miljösidan under sina 6 månader - mycket tack vare ett avgående (och därmed kompromissvilligt) EP.

Själv ligger jag någonstans mittemellan nord och syd, kanske något av en realistisk optimist. Det är bra att lägga ribban högt, men inte så högt att man river för tidigt. Spanjorerna har nog satt ribban lite väl högt.