"Earth Days" - miljöarbetet i ett 50-årsperspektiv

Jag kan rekommendera filmen "Earth Days" (se den i sin helhet här), som sätter in dagens miljödebatt och miljöpolitik i ett historiskt perspektiv genom att blicka tillbaks på vad som har hänt de senaste 50 åren. I filmen intervjuas ett 10-tal förgrundsgestalter med olika centrala roller inom miljörörelsens i USA på 60- och 70-talet där mycket av grunden lades till dagens miljöframgångar (och misslyckanden).

Många av de mest brännande frågorna för 40-50 år sedan - rättvise- och fördelningfrågor, befolkningstrycket, gränserna för tillväxt, kemikalie- och överkonsumtionssamhället, teknikövertro resp teknikfientlighet, oljekris, energisäkerhet, och inbyggd kortsiktighet i både marknadsekonomi (kvartalsrapporter) och politik (4-åriga valperioder) - är minst lika aktuella idag.

Särskilt fascinerande det är det höra om 60-talets framtidsvisioner (när år 2000 ungefär motsvarade det "magiska" årtal som 2050 är för oss idag, tex inom klimatdebatten) som innehäll såväl domedagsprofetior som naiv tekniktilltro - och jämföra med hur det sen faktiskt blev.

Andra tankeväckande nedslag från filmen var bl.a:

• Vikten av "upplysta" politiska ledare; en intressant jämförelse görs mellan den miljöengagerade president Carter, den reaktionära Reagan, och den som sannolikt helt ointresserade Nixon - som ändå insåg den politiska sprängkraften i miljöfrågorna och därför fattade en rad centrala miljöbeslut om t.ex. "Clean Air Act" och EPA (jfr Obama idag).
• Vilken oerhört stor betydelse som boken "Tyst Vår" av miljö-ikonen Rachel Carson hade för att miljöengagemanget skulle ta fart - trots en aggressiv motkampanj från amerikanska kemikalieindustrin.
• "Romklubbens" och Paul Erlichs kontroversiella teorier om tillväxtens gränser - var de verkligen helt fel ute (vilket tycks vara den allmänna uppfattningen idag) - eller har vi bara lyckats skjuta upp problemen med en till synes effektiv miljöpolitik som inte angriper grundproblemen?
• Lärdomen att det sannolikt är effektivare att undvika alltför revolutionära metoder som skapar konflikt; att arbeta med samhället - inte mot det.
• Att lycka och framgång då som nu nästan enbart definieras i termer av rikedom och materiell välfärd - trots att undersökningar tydligt visar att ökad konsumtion inte automatiskt leder till ökat välmående över en viss ekonomisk levnadsnivå (som ungefär motsvarar inkomster för medelklassen på 50-talet).
• Hur den "amerikanska drömmen" och dess fokusering på ständig tillväxt och gränslös tillgång till resurser ("super abundance") fortfarande påverkar hela det västerländska samhället.
• Oljekrisens enorma effekter på samhället på 70-talet - och alla "lost opportunities" när oljeboomen återupptogs under 80-talet.
• Hur synen på miljö och resurser ändrades radikalt pga bilderna på jorden från rymden på 70-talet.

Mot filmens slut konstateras att mänskligheten som kollektiv skapar problemen - och därför också kan lösa dem.

För detta krävs dock en mer djupgående förändring än den vi har sett de senaste 50 åren - en ny kollektiv medvetenhet som innebär en annan syn på välfärd, lycka, framgång och samhällsutveckling. En modern upplysningsprocess.

Är det då realistiskt att uppnå detta? Probably not, säger en av de intervjuade. But it is this hope and belief that has kept me working for 35 years in this business, and it is what will keep me going for as long as I will be able to keep working.