26 april 2010

Obegripliga turer

Så har det då hänt igen: ny belgisk regeringskris efter det att premiärminister Leterme har avgått då koalitionspartiet VLD (flamländska liberalerna) har hoppat av regeringen. Bakgrunden till krisen är så komplicerad att knappast någon utlänning (förmodligen inte heller många belgare) begriper. Inte konstigt att DN rapporterar tämligen knapphändigt.

Såvitt jag förstår handlar det om valkretsindelningar och administrativa språkgränser för några hundra tusen frankstalande belgare som bor i Flandern i området mellan Bryssel och det fransktalande Wallonien. I sex kommuner är frankofonerna i klar majoritet, varför man under ca 50 års tid har haft särskilda regler och rättigheter såsom och möjlighet att tala franska med myndigheterna och franskspråkiga skolor.

Undantaget ifrågasattes dock 2003 av konstitutionsdomstolen, som menade att det kan strida mot konstitutionen.

De flamländska partierna ser chansen att bli av med undantagen, som anses utgöra ett hot mot deras språk och kultur, och har därför krävt att de aktuella flamländska kommunerna ska införlivas i Flandern och följa flamländska språkregler.

Men i så fall skulle frankofonerna bl.a. förlora möjligheten att rösta på frankofona partier, och barnen skulle tvingas att gå i holländsk-talande skolor. Frankofonerna vill därför istället att kommunerna ska tillhöra den (fransktalande) Bryssel-regionen.

Läget förvärrades när Flanderns regering efter senaste lokalvalen vägrade godkänna ett antal frankofona borgmästar med hänvisning till brott mot flamländska språkbestämmelser t.ex. att myndigheterna har skickat ut kallelser till kommunalval på franska. Greppet upplevs av många frankofona som starkt provocerande, och anses oförenligt med grundläggande demokratiska rättigheter.

Diskussionen har pågått i åratal utan lösning i sikte. En medlare lade nyligen för femtio-elfte gången fram ett nytt kompromissförslag, som återigen förkastades denna gång eftersom särskilt frankofonerna var missnöjda. När premiärministern därför valde att avvakta beslut i frågan, hoppade VLD plötsligt av regeringen i protest.

Så vad händer nu? Belgiens starkaste enande kraft, kungahuset med kung Albert II i spetsen, har valt att inte acceptera Letermes avskedsansökan och istället uppmana honom att försöka bilda ny regering.

Följetongen lär fortsätta. Många tror att Belgien förr eller senare faktiskt kommer att delas upp i två eller tre länder olika. Låsningarna är kanske för stora.