Lillgrabben åker med bakpå cykeln till dagis varje morgon, och härom dagen konstaterade han mycket riktigt att vädret var "as-dåligt". Samtidigt var han lite fundersam över varför man egentligen uttrycker sig så - han visste att "as" betyder döda djur och förstod inte riktigt vad det har med väder att göra. Men sen kom han på det: eftersom det "as-regnar" så är vädret förstås "as-dåligt".
Tidigare på morgonen hade han kommit ut med ett brett leende från badrummet med tandborsten i högsta hugg, och avslöjade att han för första gången insett att det heter "TAND-troll" och inte "TANT-troll". Inte konstigt att det har varit svårt att övertyga honom om det rationella i att han måste borsta tänderna varje morgon och kväll bara för att undvika TANT-troll i munnen...
Den senaste veckan har jag sett flera intressanta bio-dokumentärer, från en filmfestival med miljötema ("Green Up")som pågår i stan. En av filmerna, "The Light-bulb Conspiracy", beskriver en företeelse som kallas "planned obsolescence" och handlar om produkter som medvetet manipuleras av producenterna för att bli obrukbara efter en kort tid, utan att kunna repareras.
Namnet på filmen kommer sig av glödlampor, som trots att de kan hålla mycket längre än standardtiden 1000 timmar, sedan länge har konstruerats för att inte kunna lysa längre än så. Tanken är att kunderna då måste köpa nya oftare, vilket förstås företagen (men inte kunderna, och definitivt inte miljön) tjänar stora pengar på.
Modernare exempel är skrivare som "går sönder" efter ett antal utskrifter; i själva verket sker detta genom en inbyggd elektronik-krets. Att reparera är inte att tänka på; det blir dyrare än att köpa en ny. Därför hamnar den istället på tippen - trots att den egentligen fungerar.
Även Apple pekas ut - flera av deras produkter går inte att byta batteri på, så när batteriet dör så är det bara att köpa nytt...
Hela filmen går att se gratis på nätet (endast några dagar till), och kan varmt rekommenderas.
Inlägg
