Själv har jag sedan grundskoleltiden regelbundet spelat innebandy varhelst jag har befunnit mig (Falkenberg,, Linköping Lund, Stockholm, Göteborg, Horred...). Jag har också lärt upp ett gäng entusiastiska flyktingar från Iran i Tomelilla folkhögskola, lirat garageinnebandy med några svenskar i New York, ryckt in som gästspelare under olika Sverigebesök, och spelat i den belgiska innebandyligan. I Belgien blev jag trefaldig belgisk mästare i mitten på 2000-talet och fick t o m representera Belgien i Europacupen för mästarlag, där vi dock fick duktigt med stryk i slutspelskvalet av de ryska, holländska och lettiska mästarlagen. Faktiskt är Kap Verde det enda stället där jag har bott en längre tid och inte spelat någon innebandy alls - av förklarliga skäl.
Numera spelar jag mest på skoj i ett Bryssel-baserat lag som träffas varje tisdagskväll på i universitetet VUBs lokaler. Det är en mycket brokig samling spelare från helt oilka delar av världen, på olika nivå och med olika erfarenheter, och spelet blir därefter (närmast tillbaks till 80-talets garageinnebandy). Men kul har vi - och det är ju alltid roligt att få glänsa lite, trots att man är klart äldst i laget.
Under ölen efter gårdagens match konstaterade vi att det fanns spelare från minst 9 länder - Sverige, Belgien, Tjeckien, USA, Österrike, Canada, Lettland, Nya Zeeland, och t o m Mexiko. Det är bara att konstatera: innebandyn är på frammarsch världen över.
Inlägg
