EU-ordförande i ett nötskal

Drygt 5 veckor återstår till Sveriges ordförandeskap i EU, 1 juli – 31 december 2009. Vad innebär egentligen detta? Här är de viktigaste komponenterna.

Sverige leder, företräder och driver på EU-arbetet i EUs ministerråd, dvs ”medlemsländernas institution” i EU. Det innebär bl.a. att Sverige sitter ordförande i alla EUs ministermöten, i Coreper (förberedande ambassadörsmöten) och i EUs ca 250 förhandlingsgrupper (för min del i EUs miljöarbetsgrupp som förbereder alla miljöbeslut).

Den viktigaste uppgiften är att se till att EU fattar beslut i viktiga frågor (med enighet eller kvalificerad majoritet, beroende på typ av fråga), vilket ofta innebär tuffa förhandlingar både mellan medlemsländer och med Europaparlamentet. Diplomati, fingertoppskänsla och trovärdighet kommer att vara avgörande faktorer för framgång.

I genomsnitt hålls ett ministermöte, 1-2 Corepermöten och ett 50-tal EU-förhandlingsgrupper varje vecka; att ha ansvar för allt detta arbete är en mycket tung uppgift, som kräver stora resurser.

Sverige kommer även att på olika nivåer företräda EU vid internationella möten, inom allt från FN-möten om klimat och mänskliga rättigheter till WTO-möten och toppmöten med Kina, USA och Indien. Även detta är förstås oerhört resurskrävande.

Ett bra ordförandeskap kan inte driva nationella hjärtefrågor i EU – det enda man egentligen styr över är själva dagordningen, dvs vad som ska hanteras när (vilka sakfrågor som faktiskt ligger på bordet ”ärvs” dock till stor del av föregående ordförandeskap).

Sverige kommer att stå i centrum globalt under det kommande halvåret. Som EU:s främste företrädare kommer vi att citeras, intervjuas, medverka i paneler, analyseras, kommenteras o.s.v. världen över. Det kommer att bli fler reportage om Sverige i utländska medier. Turismen kan väntas öka.

Personligen känns det både privilegierat och unikt att få vara med om detta mastodontprojekt. Personligen är jag övertygad om att Sveriges halvår som EU:s anförare kommer att generera goda resultat. Den svenska statsapparaten är förberedd till tänderna, vi har inga nationella pretentioner och är som folkslag lagom pragmatiska, organiserade, effektiva och målinriktade. Om dessa klyschor stämmer, så borgar det för ett väl förvaltat EU-ordförandeskap.

Om 7-8 månader räknar jag med att skriva jag ett nytt inlägg som sammanfattar det svenska ordförandeskapets insatser – då får vi se om alla våra förberelser och ambitioner har burit frukt.