Nu pryder valaffischerna åter vägkanterna inför det belgiska nyvalet som ska hållas 13 juni (se även tidigare bloggar i ämnet).
Få tror dock att en ny regering kommer att finnas på plats den 1 juli när belgarna tar över rodret i EU som ordförandeland. Ännu färre att den nya regeringen ska kunna hantera den komplicerade språk- och rättighetskonflikt som ledde fram till den tidigare regeringens fall. Många tror att risken för att landet splittras är större än på mycket länge.
Frågan är dock vilken reell betydelse regeringskrisen i Belgien kommer att ha för EU-samarbetet på miljösidan.
Inte särskilt stor, fick vi lära oss igår när vi besökte några belgiska kollegor för att få en inblick i deras planering inför ordförandeskapet - ett digert program, med fokus på klimat, biologisk mångfald, resurseffektivisering och en rad lagförslag som förhoppningsvis ska kunna förhandlas klart under hösten.
Mötet skedde intressant nog på Flanderns regionkontor i Bryssel. Belgien har nämligen den ovanliga traditionen att ministerrepresentationen i EU roterar mellan de tre regionerna Bryssel, Vallonien och Flandern. För närvarande är det den flamländska regionala miljöministern Joke Schauvliege som har fått denna uppgift, och därmed är det också hon som kommer att sitta ordförande i miljörådet under belgarnas ordförandeskap. Hon kommer även att representera EU på klimatmötet i Cancun i november och Biodiveritetsmötet i Nagoya i oktober.
Våra flamländska vänner inledde mötet med att försäkra oss om att det belgiska politiska systemet på regional nivå minsann är mycket stabilare än på federal (nationell) nivå, och att det kommande nyvalet därför inte alls kommer att påverka deras ordförandeskap på miljösidan.
Vi får snart se om de får rätt.