Slutspurt!

Namn kan ha stor betydelse (har skrivit en längre blog om detta tidigare).

Idag fick jag ett trevligt julkort från Tjeckiska miljöministeriet:

Titta närmare på vem som har underteckat kortet: vice miljöminister Karel Blaha. Första reaktionen är att det kanske är ett slags skämt - men det är det inte. Mannen heter faktiskt så. Någon som är mer cynisk än jag skulle kanske sagt att han har världens mest träffande efternamn för en politiker.

Jobbar nu intensivt med de sista förberedelserna inför det allra sista ministermötet under svenskt EU-ordförandeskap, den 22 december: miljöministrarnas möte. Samtidigt följer jag med spänning kollegornas kamp mot klockan för att hitta en förhandlingslösning i Köpenhamn. Trycket på den svenska delegationen är närmast omänskligt; om Köpenhamnsmötet misslyckas så kommer anklagelserna mot EU (och därmed indirekt mot ordförandeskapet) som ett brev på posten.

Det spelar ingen roll att EU har varit den ledande aktören i det globala klimatarbetet att har lagt ner oerhört mycket resurser och politiskt kapital på att nå en ambitiös överenskommelse i Köpenhamn, eller att EU är den enda part som redan har långtgående klimatlagstiftning till 2020 på plats och har erbjudit en en stor summa klimatpengar på bordet till u-länderna - EU kommer ändå av såväl folkrörelse som av media att ges den största skulden för ett eventuellt misslyckande.

Nu tror jag andå inte att detta ska behöva ske, eftersom jag som obotlig optimist fortfarande tror att man kommer att lyckas få till stånd ett nytt ambitiöst klimatavtal i köpenhamn - även om det kanske "bara" sker i form av en politisk överenskommelse som måste formaliseras till konkret lagtext genom en uppföljningskonferens senare i vår.

Om några dagar vet vi hur det blev. Spänningen stiger, tillsammans med havsnivån.