Puh! Det är inte utan att man pustar ut efter att ha konstaterat att SD inte fick något mandat i EU-parlamentet. Det hade inte varit roligt inför det svenska ordförandeskapet att ha en representant från ett svenskt främlingsfientligt parti klampandes i EU-korridorerna. Snarare pinsamt.
Tyvärr blev resultatet annorlunda i många andra medlemsländer där extremhögern gick starkt framåt på många håll (belgiska Vlamse Belang tappade dock ett av sina mandat).
Piratpartiet är däremot ganska oförargligt - även om det är för mig obegripligt hur man kan rösta på ett sådant uttalat enfrågeparti. 99 frågor av 100 i EU handlar om helt andra saker än internet och "integritet". Hur kommer piratpartiet att rösta där? Vilken partigruppering kommer man att ansluta sig till? Ingen vet - inte ens partiledningen. Och allra minst väljarna.
Extrema och populistiska partier gynnas traditionellt av ett klent valdeltagande - häri ligger mycket av förklaringen till extremhögerns frammarsch.
Att inte ens hälften av EUs (och Sveriges) befolkning orkar masa sig till röstlokalerna är tragiskt. Men också ett gott motiv för självrannsakan inom EU-insitutionerna - varför lyckas inte EU-politiken engagera väljarna? Är det fel på väljarna eller på EU?
Oavsett vilket så är det ett allvarligt legitimitetsproblem för hela EU. Vi får se om det även påverkar EU:s miljöpolitik. EU-parlamentet har mycket stor makt på detta område, och har ofta drivit en grönare linje än minsterrådet. Frågan är om det kommer att fortsätta så.