"We are ready"

EU-toppmötet är över, med gott resultat. Ytterligare steg har tagits mot ett nytt Lissabonfördrag, och beslut hara fattats om klimatfinansiering. Se här hur Barroso gör ett stort nummer av klimatöverenskommelsen ("we are ready!") och berömer det effektiva svenska ordförandeskapet, samt hur en gravallvarlig statsminister Reinfeldt bl.a. får svara på frågan om han vill bli europeiska rådets permanenta ordförande under det nya fördraget (med svaret att han helt inte vill missa det svenska valet 2010).

Att förbereda och leda ett EU-möte: del 1

Hur förbereder man sig framgångsrikt som EU-ordförande för ett heldagsmöte med förhandlingar i en EU-arbetsgrupp? I detta och i några kommande inlägg kommer jag att reflektera över hur man gör i praktiken för att leda EU-arbetet i en attachégrupp.

Del 1: ”the basics” – sova, äta och pudra näsan

Att sitta ordförande för en attachégrupp under en hel dag är krävande på många sätt. Det är nödvändigt att vara påläst, mentalt förberedd och känna sina kollegor väl (återkommer till detta i senare inlägg) - men inte tillräckligt.

För att göra bra ifrån sig måste man därutöver vara i fysiskt god form: väl utvilad, helst inspirerad och full av energi, nykter och skärpt. Detta för att kunna lyssna, förstå och reagera på de olika inspelen från medlemsstaterna och kommissionen, den kanske allra viktigaste uppgiften som mötesordförande.

I praktiken innebär det för min del minst 6 timmars sömn natten före mötet, en rejäl frukost på mötesdagsmorgonen, ett medhavt mellanmål utifall energin skulle tryta under mötet samt (i värsta fall ) en alvedon eller två i dokumentportföljen.

En annan förvisso elementär, men ack så viktig, detalj är att se till att man pudrar näsan ordentligt strax innan mötet, och att man undviker alltför urindrivande drycker…

Att missa denna detalj kan bli dyrköpt; antingen får man sitta där i blickpunkten och skruva på sig och trumma med fötterna medan blåsan gör sig alltmer påmind, vilket gör det svårt att koncentrera sig på mötesuppgifterna.

Eller så får man helt enkelt bryta mötet för, som det heter, en ”technical break” (vilket är EU-språk för att man måste pinka), och det innebär i praktiken att man tappar 20-30 minuters viktig mötestid.

Miljöeffektivt ministermöte

Miljörådsmötet i Luxemburg gick bättre än man kunnat drömma om. De befarade sena nattförhandlingarna uteblev.

Det var nervöst värre att ta plats bredvid ministern för att lotsa till beslut för "mina" båda beslutspunkter - ministerdeklarationerna om en eko-effektiv ekonomi och om fartygsåtervinning - men allt gick precis enligt planerna. Alla månader av slit och förberedelser, och inte minst den senaste veckans intensiva förankringsarbete med vissa envisa medlemsstater kring två nya kompromisstexter, betalade sig. 

I två pressmeddelanden (här och här) beskrivs det konkreta resultatet.

Ännu mer förvånande var emellertid att EUs förhandlingsposition inför Köpenhamnstoppmötet om klimat  kunde klubbas igenom redan kort därefter, trots att flera länder var långtifrån nöjda med kompromissen. Andreas Carlgren visade sig vara en stentuff ordförande; han försvarade kraftfullt den liggande kompromisstexten och pressade på så vis igenom ett mycket snabbt beslut. SVD rapporterar så här om klimatöverenskommelsen.

Därmed hade tre tunga frågor beslutats redan innan lunchpausen - något som de flesta innan mötet skulle sagt vara omöjligt. Tolkarna fick gå hem i förtid istället för att jobba övertid. 

Själv kunde jag alltså trava ut från mötet redan före lunch, både lättad och nöjd. Efter rapportskrivande tog jag en lugn promenad i gemytliga Luxemburgs centrum, slog mig ned i på en uteservering och solade mig i oktobersolen tillsammans med polaren Leffe. 
Därmed är drygt halva ordförandeskapet genomfört. Nu njuter vi några dagars välbehövlig vila med mer "normalt" arbetstempo, innan det börjar dra igång igen på allvar inför nästa rådsmöte.

Intervju inför miljörådet

Blev nyligen intervjuad på ordförandeskapswebben inför onsdagens miljörådsmötet. Resultatet kan man läsa här.

Maldivernas budskap inför Köpenhamnsmötet

Maldivernas regering skickar ett spektakulärt klimatbudskap från havets botten.

Fredagsmangling om klimat i Coreper

Eftersom jag har huvudansvar för andra miljöfrågor än klimat så har jag hittills inte följt EU-förhandlingarna i detalj. I fredags blev jag dock ombedd att rycka in på ett extrainkallat ambassadörsmöte i Coreper för att försöka lösa ett stort antal hittills olösta pragrafer i EU:s klimatposition inför Köpenhamnsmötet.

Förhandlingarna hade tidigare inte gått så bra som vi hade hoppats, och stämningen i det svenska ordförandeteamet var därför lite spänd inför mötet. Det blev ett ovanligt och spännande möte, där ett stort antal frågor faktiskt kunde lösas ut flera timmars förhandlande långt in på fredagskvällen. När jag rumlade hem vid 10-tiden på kvällen efter rapportskrivande kändes det som om vi hade tagit ett stort steg framåt mot att hitta enighet om en EU-position inför klimatmötet.

Fortfarande återstår dock ett antal mycket svåra frågor att enas om. Dessa går nu vidare till miljöministrarna för att lösa ut. Det ser ut att bli ett spännande miljörådsmöte i Luxemburg på onsdag.

Så här kan det se ut bredvid ordförandestolen efter avslutat möte.

Fossila förhandlingar

Svårt att hinna med bloggeriet nu. Mycket tyngre än så här blir det knappast på kontoret.

De senaste 10 dagarna har jag lett 3 arbetsgruppsmöten och förberett 3 Coreperbehandlingar - om eko-effektiv ekonomi, fartygskrotning och förhandlingsmandat om genetiska resurser.

Parallellt pågår stentuffa interna EU-förhandlingar om EU:s klimatposition inför Köpenhamnsmötet. Klimatkollegorna ser alltmer stressade ut.

På miljösidan fokuserar vi nu helt på förberedelserna inför miljöministermötet den 21 oktober som ska fatta beslut på alla ovanstående punkter, och dessutom ha en ministerdebatt om elektronikavfall. Strax ska vi ha en videokonferens med miljöministern i Stockholm för att gå igen agendan och diskutera upplägget i detalj. Mycket står på spel.

Härom dagen hittade jag till min förvåning en barnbok om dinosaurier i min dokumentportfölj. Äldsta grabben berättade senare att han på eget bevåg hade lagt dit den för att jag skulle kunna "läsa boken om jag fick tråkigt på jobbet". Man blir varm i hjärtat av denna omtanke.

Jag tog faktiskt fram boken när jag skulle inleda mitt senaste arbetsgruppsmöte, förklarade var den kom ifrån och "hotade" kollegorna med att om de gjorde långa och tråkiga inlägg så skulle jag börja läsa i dinosaurieboken iställlet för att lyssna på dem. Jag satte upp den på ordförandepodiet för att de skulle påminnas om detta under hela mötet.

Folk drog rejält på smilbanden och boken bidrog faktiskt till att lätta upp stämningen en hel del och kanske också till att mötet gick så bra som det sedan gick.

Dagens kommentar

En kollega levererade just dagens kommentar när det gäller den omtalade tilldelningen av Nobels fredspris till Barack Obama: "Äntligen en nobelpristagare var namn man känner igen!"

Fredspriset till president Obama!?

President Obama får Nobels fredspris, bl.a. med följande motivering: "Thanks to Obama's initiative, the USA is now playing a more constructive role in meeting the great climatic challenges the world is confronting.”

Nog var detta lite överraskande. Tanken är säkert god, men det känns lite för tidigt - "prematurt" som man brukar säga på byråkratssvenska. Obama borde nog få några år på sig att genomföra de goda intentionerna innan han skulle vara aktuell för fredspriset.

Risken är fortfarande uppenbar att USA inte är redo att ingå ett tillräckligt omfattande och kraftfullt klimatavtal i Köpenhamn, och i så fall får hans tidiga fredspris ett närmast löjets skimmer över sig. Detsamma gäller hans andra goda intentioner.

Å andra sidan kan förstås fredspriset möjligen bidra till att Obama får ytterligare vind i seglen (vilket han lär behöva) för att verkligen genomföra sin föreslagna politik.

Intrycket blir i så fall att den norska fredspriskommiten hellre vill skapa egen politik och egna rubriker än att seriöst promovera verkliga fredskämpar.

Många bollar i huvudet

Nu jobbas det i princip dygnet runt, inklusive helger (lördagen undantagen - den är fortfarande "helig", åtmintone för mig). På miljösidan fokuserar vi nu främst på Coreper-behandlingen som är sista instansen innan besluten sak fattas på miljörådsmötet 21 oktober. Förberedelsearbetet är minutiöst.

Igår avslutade jag min punkt på Corepermötet kl 21.30, och var hemma (efter omedelbar analys och rapportskrivning) vid midnatt. Och då hade jag ändå tur - klimatgänget som kom efter mig satt till kl 2 i natt.

Därutöver ständiga deadlines, oräkneliga email, telefoner som ringer oupphörligt, möten som avlöser varandra. Och - vilket kanske är den svåraste utmaningen i många fall - en jämn ström av små men viktiga beslut som ska fattas.

Från det ena till det andra, sen tillbaks till det ena igen, sen till det tredje... Som nån sa en gång: "Här gäller det att hålla många bollar i huvudet". Samma person sa vid ett annat tillfälle att "det känns som att dunka huvudet i väggen". Båda dessa uttryck passar rätt bra just nu.

Det är bara att konstatera: ordförandeskapet är inte bara spännande och roligt längre - nu är det också rejält jobbigt.

Nya mjölkprotester

Har tidigare bloggat om arga mjölkbönder som blockerar Bryssel-trafiken genom att placera ut tusentals traktorer på strategiska infarter.

Idag är det dags igen (se t.ex. inslag i rapport). Här på kontoret är vissa kollegor minst sagt oroade för hur svenska ministrar på Brysselbesök ska kunna ta sig till och från viktiga möten.

(Och så klagar man på Greenpeace.)

Ett steg närmare ett nytt EU-fördrag

Lillgrabben, nu drygt 2 år, har liksom så många andra småttingar bestämt sig för att det är tråkigt att gå och lägga sig på kvällen. Inspirerad av hur hans äldre bror uttrycker sig vid matbordet när han inte gillar maten, utbrister han med oefterhärmlig röst: - "Det är äcklit att sova, pappa!".

Själv har jag sovit ovanligt dåligt den senaste tiden, mest på grund av tuffa arbetstempot och tillhörande småmissar på jobbet. Jag försöker med "Nej det är inte äckligt att sova - men jag kan tala om för dig att det faktiskt är äckligt att INTE sova". Varpå han tittar på mig med sina stora blå, kramar sin nya Ikea-haj och säger "Äcklit, pappa! Gonatt!".

Nu står det klart: Irland röstar ja till det nya EU-fördraget. Få i EU-korridorna är särskild förvånade - men för många kollegor har det nog ändå varit en spännande helg. När fördraget träder i kraft väntar ett intensivt arbete för att justera EU-maskineriet till de nya reglerna. Ansvarert för att förbereda detta faller till stor del på ordförandelandet.

Fortfarande måste dock det nya fördraget ratificeras av Tjeckien, där en parlamentarisk rättsprocess pågår som kan dra ut på tiden och där det också krävs en underskrift av den något oberäknelige och EU-skeptiske president Klaus.

Själv har jag just inlett söndagspasset, och sitter nu och förbereder den kommande veckans viktigaste frågor: Coreperbehandling av ministeruttalandet om en eko-effektiv ekonomi, tisdagens förhandlingsmöte om fartygsnedmontering, och ett möte om ett ämne med följande härliga titel: "Draft Council Decision on the participation of the European Community in negotiations on an international regime on access to genetic resources and benefit-sharing in the framework of the Convention on Biological Diversity". Den sistnämnda frågan är precis lika krånglig som den låter!