SCARP presentation

Här kan man se min presentation om EU:s luftvårdsöversyn från SCARP-konferensen nyligen.

Och här listas övriga presentationer. Många är väl värda att läsa, inte minst den om kvävecykeln från Mark Sutton.

Bli "demitarian"!

Förra veckan deltog jag som en av föreläsarna på en stor luftvårdskonferens anordnad av Naturvårdsverket och Svenska miljöinstitutet IVL.

Temat var forskning och luftkvalitet, och vid mötet presenterades resultaten från ett omfattande svenskt forskningsprogram i ämnet (Swedish Clean Air Research Programme, SCARP).

Det blev en mycket intressant övning, där man bl.a. fick lära sig att spädbarn som utsätts för höga luftföroreningsnivåer under sitt första levnadsår löper en statistiskt mycket större risk att få lung- och astmaproblem med som vuxna, och att luftföroreningar direkt kan "trigga" hjärtattacker. Det framgick också att rök från vedeldnings är på många platser lika skadlig som trafikföroreningar, och att de omfattande skogsbränderna i Ryssland medförde en starkt ökad dödlighet där under den heta sommaren 2010.

Professor Mark Sutton, som har varit en av initiativtagarna till rapporten "Our Nutrient World" berättade om vårt ineffektiva användande av kväve, som leder till svåra miljöproblem i form av övergödning och försurning. En stor del av problemet handlar om att vi äter för mycket kött (ca 1/5 av allt kväve vi lägger på åkrarna går till odling av vegetabilisk föda; resten används till energikrävande köttuppfödning, och bara i Sverige har vi fördubblat vår köttkonsumtion på 20 år) och han rekommenderade bl.a. att fler går över till att bli "demitarianer", dvs halv-vegetarian som äter mindre mängder kött (snarare än inget kött alls) för att minska kväveutsläppen till luft och vatten.

Själv berättade jag om den pågående luftvårdsöversynen i EU, vilket stimulerade många frågor och debattinlägg. Även miljöminister Lena Ek var på plats.

Foto: IVL Svenska Miljöinstitutet

Här kan man läsa mer om konferensen.

Taking Care Of The Air We Breathe

Bland de viktigaste åtgärderna för att främja en bättre luftkvalitet är att öka miljömedvetenheten om problemen, och vad man kan göra åt dem.

För några månader sedan medverkade jag tillsammans med andra kollegor på luftenheten och kommunikationsenheten till att ta fram en liten film som belyser luftkvalitetssituationen EU.
Här är resultatet:

Här finns en längre version för den som är mer intresserad.

Snöstorm och rekordlånga bilköer

Från att ha sett glimtar av våren förra veckan (20 grader varmt i solen i tisdags!), har vintern kommit åter till Bryssel med dunder och brak. Under natten har det kommit över decimetern snö, med sedvanligt trafik-kaos som följd. Skolbussarna är helt inställda och själv "teleworkar" jag hemifrån idag. 

Tack och lov att man slipper ge sig ut i trafiken. DN rapporterar om att Belgien tack vare snöstormen kan stoltsera med ett nytt rekord i bilköer: 167 mil!

I luftöversyns-teamet väntar nu med spänning på några av översynens mest avgörande konsultrapporter som kommer att vara centrala för att identifiera rätt ambitionsnivå i höstens nya luftvårdspaketet. Ambitionsnivån kommer i sin tur att vara styrande för både val av lagstiftningsinstrument och för maximalt kostnadseffektiv ansvarsfördelning mellan olika medlemsländer och sektorer när det gäller framtida utsläppsminskningar.

Däremellan ska jag delta på en stor luftvårdskonferens i Stockholm på torsdag, bl.a. tillsammans med miljöminister Lena Ek. Det vill säga - om jag kommer iväg i det Brysselska snö-kaoset.

Luftkvalitetsfrågorna uppmärksammas i media

Lufkvalitet får allt större uppmärksamhet i olika media. Här ett litet axplock:

BBC

Franska TV5

Le monde

Daily Telegraph

The parliament Magazine (denna bidrog jag själv till; här en till i samma tidning)

Dagens nyheter

DN Debatt

Svenska Dagbladet

Vill du höra miljökommissionären sjunga en trudelutt?

Klicka här i så fall!

Själv har jag redan antagit utmaningen eftersom det är en kul och annorlunda idé, och jag vill gärna se chefen sjunga inför publik.

Egentligen är jag dock skeptisk till att lägga för mycket miljöansvar på individnivå, (vilket kampanjer av detta slag, liksom miljödebatten i allmänhet, alltmer tenderar att göra). Så länge samhällsstrukturen i stort och det ekonomiska och sociala systemet (skattesystem, infrastruktur, konsumtionshets och tillväxt-till-varje-pris-tänkandet) motverkar ett mer miljöanpassat beteende, så kommer de relativt få individer som försöker gå emot den allmänna strömmen genom att minska sin egen miljöbelastning endast att ha en mycket marginell inverkan.

Det gäller förstås att göra både om man ska komma någon vart - dvs både öka miljömedvetenheten och uppmuntra individuellt miljöansvar OCH successivt genomföra de nödvändiga samhällsförändringarna. På senare tid, och i takt med den allmänna trenden av individualisering och i kölvattnet av den ekonomiska krisen, har dock allt fler fokuserat på att försöka lösa miljöproblemen enbart genom att få enskilda människort att ändra beteende. Det kommer aldrig att vara tillräckligt för att möte de utmaningar vi står inför. 

Briefings, briefings, briefings...

Intresset hos media och olika samhällsaktörer för luftfrågorna växer för varje vecka. Det är i grunden ganska bra, eftersom det leder till ökat miljömedvetande om dessa frågor hos allmänheten.

Men för oss på luftenheten innebär det en hel massa merarbete, eftersom någon måste skriva underlag och talepunkter - s k "breifings" – till kabinettet, kommissionären, generaldirektören etc. Ofta med mycket kort varsel, ibland får man bara en halvdag på sig. Samtidigt är kvalitetskraven är mycket höga.  

Nyligen skrev jag t.ex. underlag till kommissionären för en intervju med Reuters, denna vecka samma sak för Bloomberg och the Economist. Det är utmanande men intressant; här gäller det också att kunna presentera ett underlag som fungerar medialt vilket till att börja med innebär att man måste undvika expertjargongen och teknokratspråket.

Förfrågningar om möten med olika särintressen och om att delta vid luftvårdsseminarier och -konferenser på olika håll i Europa ökar också; om vi skulle tacka ja till alla dessa så skulle det inte bli mycket tid över för själva översynen.

Parallellt pågår också intensifierade interna diskussioner med klimat- och energidirektoraten om hur och när kommissionens ska utforma kommande förslag om ny klimatpolitik för 2030. Detta är ju en het politisk potatis som även i hög grad påverkar förutsättningarna för en progressiv luftpolitik. Även här har jag haft i uppdrag att skriva underlag till interna debattmöten i kommissionen, inför denna veckas kommissionärsdebatt i samma ämne.

Utöver de korta ledtiderna för att skriva dessa underlag så ligger utmaningen i att kombinera detta arbete med att hinna med de mer centrala uppgifterna för luftöversynen: författa konsekvensbedömningen, ta fram förslag till ett nytt takdirektiv, skissa på alternativ för att minska utsläppen från jordbrukssektorn, utarbeta ett internationellt handlingsprogram för 2020-2030, förbereda nästa "stakeholder"-möte...

Det ska bli skönt att ta helg!

EU-budgeten: klimatsatsning och slimmade insititioner

Kommissionen föreslog i sitt ursprungliga budgetförslag en 5%-ig minskning av den egna administrativa budgeten, mostvarande ca 1 miljard euro över sju år. Detta mitt i den ekonomiska krisen - som kräver kraftfullare EU-samarbete och starkare EU-insititutioner. Sparkraven ska klaras genom omorganisation, temporära kontrakt som inte förlängs, tjänster som inte förnyas, pensionärer som inte ersätts etc. Som jag tidigare har antytt så har budgetförslaget skapat viss oro bland Kommissionens "giriga EU-byråkrater" (som den Brittiska tabloidpressen framställer det), t o m med generalstrejker som följd.

Många kollegor har ondgjort sig över den bristfälliga taktiken i att lägga ett omfattande spar-bud direkt, då alla vet att vad man än lägger fram så kommer Europeiska rådet att kräva mer. Istället för att ugöra ett rimligt slutbud så var man rädd för att det skulle behandlas som ett utgångsbud.

Så blev det också. Stats- och regeringscheferna beslöt minska den administrativa budgeten med ytterligare 1,5 miljarder euro, något som man tror kunna klara genom att frysa löne- och pensionsutbetalningar under två år. Detta lär inte bli populärt (samtidigt som det givetvis är mindre ångestskapande än de lönesänkningar och varsel som man har sett i många av medlemsländerna i södra Europa).

Ur miljösynpunkt var sannolikt acceptansen av Kommissionens förslag att vika 20% av alla EU-medel till klimatåtgärder det mest positiva i överenskommelsen. I tidigare förhandlingsversioner var denna princip borttagen, och det sägs att Van Rompuy själv slogs för dess återinförande. 

Däremot försämrades Kommissionens förslag att bättre miljöanpassa den stora jordbruksbudgeten (CAP). Budgetnivån ändrades inte nämnvärt, men kravet att 30% av CAP-pengarna skulle avsättas till "gröna" lantbruksåtgärder och på att avsätta en viss mängd mark som naturvårdsområde urvattnades rejält. Därmed förspilldes en historisk möjlighet att miljöanpassa EU:s jordbruk.

Sista ordet om budgeten är dock ännu inte riktigt sagt; förslaget ska godkännas av EU-Parlamentet på en "take-it-or-leave-it"-basis, och flera ledande parlamentariker har sagt att nedskärningarna går alldeles för långt. För att undvika påtryckningar från huvudstäderna talas om att man ska genomföra en sluten omröstning.

WHO föreslår tuffare gränsvärden

I ett gemensamt pressmeddelande från FNs Världshälsorganisation WHO och kommissionen, föreslår WHO nu att EU ska anta striktare gränsvärden för luftkvalitet, både för små partiklar (PM 2.5) och kvävedioxid (NO2).  

Förslaget har tillkommit som ett resultat av ett nära samarbete mellan institutionerna, där vi har bett WHO att utvärdera de senaste vetenskapliga rönen om sambanden mellan luftkvaliteten och negativa hälsoeffekter och svara på ett antal vetenskaps-relaterade frågor inom ramen för den pågående luftöversynen. Slutrapporten presenteras först i april, men redan nu lägger man fram flera av slutsatserna.

WHO-slutsatserna väger mycket tungt, och ger oss en rad goda argument för att stärka snarare än att försvaga det existerande regelverket, så som vissa medlemsländer och industrirepresentanter fortsatt argumenterar för. Dessa röster kommer knappat att tystna, men de får svårare att göra sig hörda när de senaste vetenskapliga rönen pekar i motsatt riktning.   

Vårvindar och korridorsnack

På bara några dar har Brysselvädret förvandlats från (med belgiska mått mätt) sträng vinterkyla med 5-10 grader kallt och decimeterhög snö, till regn och varma vårvindar. I morse var det 13 grader varmt, och jag cycklade bar-armad i snålblåsten till jobbet.

För brysselborna är snö ganska ovanligt, för att inte säga exotiskt. I många trädgårdar tittade snögubbarna fram och parkerna fylldes på helgerna med pulkaåkande barn och vuxna - med både en och annan påkörning som följd. En god vän fick ryggskott efter en alltför vådlig slädfärd.

En av den senaste veckans stora "snackis" i direktoratets korridorer har handlat om Camerons utspel om en omförhandling av det brittiska EU-samarbetet och en framtida folkomröstning (se även DN:s utmärkta analys). Miljöområdet har särskilt nämnts som ett av de områden där man helst vill slippa klåfingriga EU-byråkrater (för att använda de britiska tabloidtidningarnas egna språkbruk).

Det finns förstås många synpunkter på detta hos kollegorna - vissa tycker att vore stor skandal om Storbrittannien lämnade EU (också för dem själva), särskilt i dessa kristider, medan andra mer tycks ha inställningen att det vore skönt att bli av med dem, eftersom de ändå bara gör livet surt för EU:s miljösamarbete genom att blockera och begära undantag.

En sak råder det dock ganska stor enighet om: det lär inte bli lätt för britterna att omförhandla existerande miljölagstiftning - ett brittiskt "EU a-la-carte" kommer inte att bli populärt. Om ett medlemsland vill ha undantag för t.ex. EU:s luftkvalitetsnormer eller avfallsregler, så kommer snart andra medlemsländer att begära detsamma - sannolikt med Polen i spetsen. Detta skulle kunna leda till att stora delar av EU:s miljölagar avvecklas eller urvattnas, och utan dessa skulle EU:s miljö otvivelaktigt vara i mycket sämre skick idag. Det vet förstås både kommissionen och medlemsländerna, så förhandlingsutrymmet för britterna kommer nog inte att bli stort.

En annan korridordiskussion gäller kommissionärens besked i ett nyårstal till all personal förra veckan om att direktoratet ska omorganiseras.

Beroende på vem man frågar, så handlar det antingen om en mindre justering av existerande struktur, eller om en mer omfattande omorganisation som ska grundas på prioriteringarna i det nyligen framlagde förslaget till nytt miljöhandlingsprogram för EU.

Oavestt vilket, så misstänker många att det egentligen handlar om att "maskera" för det allmänna sparkrav på minst 5% (en siffra som allmänt bedöms stiga till minst det dubbla efter de pågående förhandlingarna om EU-budgeten) som gäller för verksanheten.

Oavsett vad syftet är så leder utspelet till både oro och spekulation; många är oroliga för att tvingas byta arbetsuppgifter, enhet eller t o m direktorat. Och de temporärt anställda befarar givetvis att deras kontrakt helt enkelt inte kommer att förlängas. 

Smog-larm också i Bryssel

Det är inte bara i Peking som luftkvaliteten är dålig. Bryssel hör tyvärr till Europas mest luftförorenade städer.

Idag har smog-varning "nivå 1" utlysts i Bryssel, och stadens luftkvalitets-index pekar på att luften är "mauvais-trés mauvais" (dålig till mycket dålig). Varningarna uppmärksammas av media och skickas ut per email eller sms efter anmälan på en hemsida. Beroende på föroreningsgrad, införs särskilda bestämmelser för framför allt trafiken.

För dagens "gula" situation sänks fartgränserna till max 50 km/h överallt i Bryssel, och folk uppmanas att ställa bilen och använda kollektivtrafiken. Känsliga grupper som barn, äldre och astmatiker rekommenderas att undvika fysisk aktivitet.

I "orange" situation förbjuder man bilar med jämna/ojämna nummer, förbjuder tung lastbilstrafik under rustningstid, och sänker hastighetsgränsen till 90 i hela Belgien, samtidigt som det blir gratis att åka kollektivt (dessa bestämmelser införs dock mycket sällan, kanske en gång vartannat/vart trejde år). I "rött" läge - vilket är mycket ovanligt - förbjuds all biltrafik inom staden, utom transporter för nödsituationer.

Man ska dock komma ihåg att luftkvaliteten i all EU:s städer trots allt är långt mycket bättre än i Peking, mycket tack vare EU:s miljölagstiftning - så jämförelsen med Kinas svårt luftförorenade huvudstad är egentligen orättvis. I genomsnitt förlorar EU-medborgaren ett halvt år av sin livslängd på grund av dålig luft; i Bryssel är den siffran två år. Detta är förstås illa nog, men i Peking lär motsvarande siffra vara runt 10 år. Vi betalar ett högt (och för de flesta okänt) pris för det moderna energi- och transportintensiva samhället.

Den som vill se hur den aktuella luftföroreningssituationen ser ut i andra delar av Europa kan besöka hemsidan "Air Quality in Europe".

Ny global kvicksilverkonvention på plats

Några av kollegorna såg ovanligt slitna och hålögda ut igår, efter att ha jobbat dygnet runt förra veckan runt ett förhandlingsbord i Geneve för att enas om en ny global överenskommelse om minskade kvicksilverutsläpp, den s k Minimata-konventionen. (Miljökommissionären uttalar sig här).

Namnet kommer från ett område i Japan som drabbades av fruktansvärda hälsoproblem till följd av ett företag som dumpade 27 ton kvicksilver i en bukt på från 1930-talet fram till slutet på 60-talet. Det tog sedan närmare 30 år komma tillrätta med problemen.

Kvicksilver hör till de gifitgaste ämnen som finns, och kan bl.a. leda till svåra hjärn- och nervskador eller nedsatta njurfunktioner, liksom omfattande fosterskador. Utsläppskällorna är många - från guldutvinning i gruvor till kvicksilvertermometrar, kolförbränning och små batterier (s k knappceller).

Överenskommelsen täcker de flesta, men lämnar ganska stort utrymme till länderna att välja egna metoder för att få ner utsläppen. I EU finns det omfattande lagstiftning mot kvicksilverutsläpp på plats sedan länge.

Hela 140 länder deltog i de avslutande förhandlingarna, som har pågått i över fyra år.

Faktum är att detta är den första globala miljökonvention som har tillkommit på över 10 år. Inte undra på att kollegorna inte bara var märkta av trötthet utan också av viss belåtenhet.

Ny larmrapport om Pekings dåliga luft

I lördags kom nya larmrapporter från den amerikanska ambassaden i Peking om att staden var utsatt för rekordstora smog-nivåer. Reuters har sammanställt ett bildspel, och rapporterar bl.a. om mikro-bloggare som undrar om någon vill besöka Peking för att bli "mänskliga dammsugare". Ambassaden har installerat en luftmätningsutrustning på taket och redovisar dagligen föroreningsnivåerna via en särskild websida - vilket för övrigt lär reta gallfeber på de kinesiska myndigheterna som nog hellre skulle vilja mörka denna information. 


Dagens luft-rapport från amerikanska ambassaden i Peking: färgskalan går från svart (livsfarligt), lila (mycket hälsofarligt), rött (hälsofarligt), orange (hälsofarligt för vissa grupper), gult (acceptabelt) och grönt (ofarligt).

 Smog hör tyvärr till vardagen i många större ulandsstäder, men denna gång var luftkvaliteten så dålig att den knappt var mätbar. Innevånarna i staden rekommenderades att stanna inomhus (trots att även inomhusluften givitevis försämras). Många av dem som begav sig ut bar ansiktsmasker.

Partikelantalet uppmättes till minst 700 microgram per kubikmeter - nästan 30 gånger högre än WHO:s riktlinjer, och tiotals gånger större än EU:s gränsvärde (som måste respekteras överallt inom EU, oavsett var man bor).

Samtidigt fortsätter nu kommissionen arbetet med att dra ett stort antal medlemsländer, däribland Sverige, inför rätta i EU-domstolen för att de inte klarar EU:s gränsvärden för partiklar. Det lär bara vara en tidsfråga innan de kinesiska myndigheterna också tvingas ta itu med den dåliga luften på allvar - allt annat vore omänskligt, och t o m hota den heliga ekonomiska tillväxten (förutom det mänskliga lidandet).

Att minska luftutsläppen i Peking och andra storstäder världen över är varken svårt eller dyrt. Tekniken finns sedan länge. Det som saknas är i många fall kunskap, övervakning, miljömyndigheter - och framför allt de nödvändiga politiska besluten.

Gott nytt luft-år 2013!

Efter en regntung och dimmig julsemester i Västergötland har jag - som förväntat - fått en riktig rivstart på nya arbetsåret 2013; ett år som som miljökommissionären har utsett till "Year of the Air" och som ska krönas med ett komplett förslag till ny luftvårdspolitik för EU nästa höst.

Redan i tisdags arrangerades en stor luftvårdskonferens av miljöorganisationernas paraplyorgan EEB med deltagande på hög politisk nivå, inklusive kommissionärerna för miljö och klimat, Sveriges miljöminister Lena Ek, Irlands miljöminister, chefen för EEA, och ett flertal EU-parlamentariker. För några oss på luftenheten innebär denna typ av konferens en hel del arbete, eftersom vi ansvarar för att förbereda miljökommissionärens tal och ta fram ett omfattande mötesunderlag. Mediaintresset var ganska stort - här kan man t.ex. läsa vad Reuters skriver. EEB själva sammanfattar konferensen så här.

Samma dag lanserades en "eurobarometer"-studie om EU-medborgarnas uppfattning om luftkvaliteten i Europa, som jag har arbetat mycket med de senaste månaderna, senast genom att författa en mer lättgänglig översikt av studien i form av ett pressmeddelande. Även denna studie har fått relativt stor uppmärksamhet i media (t.ex. i dagens eko 8 januari). Det finns även en särskild delrapport på svenska där svaren från de svenska deltagarna sammanfattas. Sammanfattningsvis kan man konstatera att en klar majoritet av EU:s invånare anser att den dåliga luftkvaliteten är ett stort problem, att myndigheter informerar för dåligt och gör för lite, och att EU bör agera kraftfullt för att förbättra situationen. Med andra ord: stort folkligt stöd för en ambitiös översyn av EU:s luftvårdspolitik - det ger förstås oss som jobbar med detta dagligdags rejält med råg i ryggen.

Därutöver har jag bl.a. organiserat ett möte med luft-kollegor från amerikanska EPA för att lära av deras erfarenheter, koordinerat kommissionens synpunkter på en ny konsultstudie om ozonföroreningar, och deltagit i ett uppstartsmöte för en ny projektstudie om gödselspridning. Gödsel är faktiskt ingen skitfråga i luftsammanhang, eftersom gödselspridning är en stor källa till utsläpp av ammoniak från jordbrukssektorn vilket skapar både hälso och övergödningsproblem i hela EU. Så här kan det se ut när det är som värst:
 
Det finns många sätt att sprida gödsel på som inte leder till lika stora ammoniak-förluster; utmaningen ligger i att se till att de används.

Julstök på kontoret

Både jag och kollegorna jobbar nu intensivt för att hinna med allt som ska göras innan jul-uppehållet. I detta inlägg beskriver jag några av de "julklappar" som vi arbetar med just nu.

Förra veckan var jag i Geneve för att förhandla fram ett nytt s k tungmetallprotokoll under FN:s luftvårdskonvention LRTAP, som fryser utsläppen av tungmetaller till 1990 års nivåer (EU-länderna befinner sig som väl är redan långt under detta), lägger fast gränsvärden för tungmetallutsläpp och ställer långtgående krav på tillämpning av "bästa möjliga teknik". Det är den andra framgångsrika FN-förhandlingen om luftvård som vi har lyckats avsluta under året, som vanligt med kommissionen i förarsätet för förhandlingarna.

Nyligen har enheten också lanserat en internetkonsultation där EU-medborgare och organisationer får säga sitt om de olika förslag som övervägs i den omfattande översyn vi ska genomföra för EU:s luftvårdspolitik under 2013. Delta gärna i denna öppna konsultation  - alla som vill har här chansen att göra sina röster hörda!

Dessutom förbereder vi lansering av en "Eurobarometer-studie" där man har intervjuat totalt över 25000 personer i alla medlemsländer och frågat dem vad de anser om EU:s luftkvalitet och luftpolitik. Mer om denna studie i ett senare inlägg.

Det är för övrigt inte bara kommissionen som engagerar sig i luftfrågor. Miljöorganisationernas paraplyorgan EEB arrangerar en stor luftvårdskonferens i början av januari (vi håller just nu på att skriva ett omfattande talunderlag för miljökommissionären inför hans deltagande på denna konferens). Och här en video från EU-parlamentet som handlar om luftkvalitetssituationen i Paris som är riktigt informativ:



På ett lite större plan har kommissionen nu också presenterat sitt nya förslag till miljöhandlingsprogram: "Living well, within the limits of our planet", som anger den generella riktningen för EU:s miljöpolitik under det närmaste årtiondet. EU:s miljöhandlingsprogram, nu det sjunde i ordningen, har varit viktiga styrdokument för utvecklingen av EU:s miljöpolitik över åren, och några av kollegorna på direktoratet har slitit hårt med att slutföra detta arbete. Nu vidtar nästa steg i beslutsprocessen, med förhandlingar med både rådet och parlamentet. I slutändan måste alla tre insititutionerna vara överens om detaljerna i det föreslagna handlingsprogrammet.

En 60-årsdag att uppmärksamma

BBC uppmärksammade igår att det är exakt 60 år sedan London drabbades av mycket svår smog, med mycket höga nivåer av luftföroreningar bl.a. from från kolkraftverk. Tusentals människor dog som en direkt följd av detta, och myndigheterna insåg på allvar att de var tvungna att  minska de farliga utsläppen till luft. Kort därefter antog britterna en av världens första nationella regelverken för luftföroreningar.

Det är talande att det oftast krävs extrema miljökatastrofer för att man ska ta itu med problemen.

Här kan man se BBC:s reportage, där man även påpekar att föroreningshalterna i London fortfarande är mycket hälsofarliga; den stora skillnaden är att de idag inte kommer från kolkraftverk utan från biltrafik - och att de inte längre syns i luften. Vilket också gör det mycket svårare för allmänheten att förstå problematiken och skapa det folkliga stöd som krävs för att ta nya krafttag mot luftutsläppen.

Ny SEG dag

Har jobbat en del övertid på sistone för att hinna med förberedelserna inför vårt fjärde möte med "Stakeholder Expert Group" (SEG-4) imorgon. Då ska vi bl.a. dryfta olika projektionscenarier för luftutsläpp fram till 2020, 2025 och 2030 och se hur de olika utsläppsnivåerna kommer att påverka vår hälsa och miljö. Utifrån detta ska vi också ha en första diskussion om lämplig ambitionsnivå för kommissionens kommande förslag.

Det är en del att bita i.

Allt är tillgängligt via internet för den intresserade EU-medborgaren. Här kan man hitta mötetsagenda och dokumentation, och här kan man se mötet "live" (och i efterhand) via webstreaming. Dessutom är en fransk TV-kanal på plats för att filma och intervjua.

LUFTkvalitetsBALLONG

Nej, det är ingen "Death Star" från Star Wars-filmerna som svävar över Paris skyline - snarare tvärtom: denna mackapär kan faktiskt rädda liv.

Parisarna har nämligen hittat ett innovativt sätt att informera sina medborgare om den lokala luftkvaliteten: en stor luftballong lyser med olika färger beroende på hur mycket föroreningar som finns i luften: grön för god kvalitet, orange för sämre och röd för hälsofarlig.

På så vis kan man på ett tydligt, effektivt och miljövänligt sätt göra paris-borna mer medvetna om luftproblemen i allmänhet, och även varna för höga halter av partiklar och ozon t.ex.  

Kanske något för andra större städer i Europa (Stockholm och Göteborg?) att ta efter? Eller varför inte i EU:s "huvudstad". Jag ska se om det går att plantera en idén om att även Bryssel ska ha en sådan här luft-kvalitets-ballong; kanske rent av med någon form av EU-stöd.

Här fär du veta mer om Parisballongen.

Strejk på EU-kommissionen!

Det är inte bara EU:s medlemsländer som tillämpar svångremspolitik för den offentliga sektorn - även EU-kommissionen har föreslagit ganska omfattande neddragningar och försämrade arbetsvillkor för kommisionsanställda under de kommande åren. Förslagen förhandlas nu med rådet och parlamentet inom ramen för den fleråriga EU-budgeten, och de flesta bedömare tror att besparingarna kommer att bli än tuffare än de 5% som kommissionen själv har föreslagit.

Kommissionsanställdas fackföreningar kallade därför till strejk igår, för att visa sitt missnöje med situationen. Som nationell expert är man inte direktanställd i kommissionen - därför har jag hållt mig utanför dessa debatter, och har följaktligen inte heller övervägt någon strejk.

Några av kollegorna strejkar dock (fast förvånansvärt få på miljödirektoratet, som det verkar). När jag igår skickade ett mail till en kollega på ett annat direktorat, fick jag följande automatiska svar:

"I am on strike

and I call upon all EU staff to join me and other colleagues in striking today.

I am protesting against  proposals by the Commission to cut my pay,  to  increase my working hours without compensation,  to reduce my pension,  and to break its commitment made to me when I joined in 2006,  that the so called  'special levy'  - ie  5% deduction from my salary would cease in 2012.

I consider that I have devoted the whole of my professional life to the goals of the Commission since I was employed here.  Sadly the Commission appears to wish to break  its agreement with me - and other staff.  I hope very much that even at this late stage that it will change its decision and get back to valuing me, and other staff properly for our contribution.

On my return I  will not  deal  with emails or other work  sent  to me during the time of the strike  by  strike-breakers.   So if you are a strike-breaker  and  your message is important you will need to contact me again another time."

Många argumenterar att i dessa oroliga tider behöver vi mer EU-samarbete, inte mindre. Vilket också kräver motiverade medarbetare och konkurrenskraftiga arbetsvillkor.

Samtidigt kan man tycka att det är naturligt att även EU-institutionerna drar ner på utgifterna och sparar pengar i tider av svår ekonomisk oro.

Allt beror på vilket perspektiv man väljer - själv kan jag har sympati för båda argumenten.

Kommissionären om resurseffektivitet

Miljökommissionär Potocnik deltog nyligen vid ett nybildat forum för resurseffektivitet, och höll då ett linjetal i ämnet.

Grön tillväxt kan bli motorn i en nyare och mer modern ekonomi, menar han, och pekar på att det antalet gröna jobb ökar med 3% per år och att miljödriven tillväxt redan står för 1/3 av den totala tillväxten i EU. Marknaden för dessa "eko-industrier" är enorm; upp till 3 trillioner euro, som dessutom antas fördubblas under de kommande 10 åren. Samtidigt ökar priserna på grundläggande råvaruresurser vilket gör det dyrare att producera "business as usual".

EU har därför mycket att tjäna på att leverera de miljöanpassade och resurseffektiva varor och tjänster som världen redan efterfrågar, och som kommer att efterfrågas i än högre grad i framtiden.

Här kan man läsa hela hans tal, som också innehåller en lång lista på planerade intiativ som ska genomföras de kommande åren.