En taktisk valfråga

Förra veckans viktiga överenskommelse om industriutsläppsdirektivet har gått helt obemärkt förbi i svensk media. Tyvärr, får man säga, för frågan är verkligen värd att uppmärksamma eftersom den har stora konsekvenser för både miljö och näringsliv.

Desto mer skriverier finns det kring det nu pågående mötet med valkommissionen IWC i Agadir (se t.ex. denna DN-artikel).

Själv förhandlade jag ett förslag till EU-position inför IWC-mötet i onsdags förra veckan, följt av Coreperbehandling i fredags. Och blev närmast nerringd av journalister som ville veta hur EU och Sverige lägger upp förhandlingstaktiken inför IWC-mötet.

Jag kan förstå att frågan om valjakt väcker starka känslor, men mycket av kritiken mot den svenska linjen upplever jag som orättvis. Givetvis vill även Sverige begränsa valjakten. Men det gäller att inte låta det bästa bli det godas fiende. Om EU driver en alltför extrem linje i Agadir så riskerar förhandlingarna att haverera fullständigt - vilket leder till att valjakten ökar istället för minskar.

Svenska förhandlaren på plats Bo Fernholm berättar mer.

The deal is sealed

EU-parlamentet antog idag kompromissförslaget om ett handelsförbud mot sälprodukter, med stor majoritet.

Så här beskrivs frågan i kanadensisk media. Särskilt intressant är det att läsa läsarkommentarerna under artikeln.

En jaktivrare skriver "The Eurotrash is at it again. Some years back they campaigned against the fur trade helping to hurt they economies of many First Nation communities. Now the sealing industry has been targeted. They understand nothing of wildlife management. The Eurotrash has no problem with overfishing and sweeping the oceans clear of fish, and no problem force feeding geese to produce pate. I guess Eurotrash likes to save things that look cute and that doesn't include fish, or geese. Total bloody hypocrites."

Andra har motsatt uppfattning: "Absolutely wonderful news!!! Hopefully this is the beginning of the end of this Canadian embarrassment."

Djurrättsaktivisterna beskriver förstås utfallet som en stor seger - med viss rätt. De har haft en enorm inverkan på resultatet.

.

Handelsförbudet påverkar dock inte den svenska och finska säljakten. Här kan man anmäla sig till en svensk kurs i säljakt, anordnad av Svenska Jägarförbundet. Kostar bara 900 kr.

Sälar, sälar, sälar...

Tillbaks till ett vårgrönt och inbjudande Bryssel efter en välbehövlig påskledighet.

Intensiva slutförhandlingar pågår om sälförordningen, med många (och arbetskrävande) turer fram och tillbaka. Imorgon är sista dagen att komma överens, annars går frågan vidare till en ny förhandlingsomgång (s k andra läsning) som i så fall kan komma att ske under det svenska ordförandeskapet.

Lobbyingen kring denna fråga har varit enorm. På mitt bord ligger ett anteckningsblock med söta sälar på, på hyllan ligger ett kramdjur i form av en sälunge, och väggen pryds av helsidesannonser där (uppenbarligen ganska välbärgade) djurskyddsorgansiationer uppmanar EU att förbjuda all handel med sälprodukter.

Antalet mail, telefonsamtal och besök av både djurrättsaktivister och jägarförespråkare är oräkneligt.

Från svensk sida jobbar vi hårt för att få gehör för ett undantag för småskalig säljakt. Det har verkligen varit ett arbete i uppförsbacke, men nu är vi nära en kompromiss också på denna punkt.

Här kan man läsa en aktuell artikel om den svenska säljakten.

De säl(l)a jaktmarkerna

Min kanske underligaste förhandlingsfråga rör ett förslag från Kommissionen att förbjuda handel med sälprodukter. Har skrivit om detta tidigare.

Folkrörelsen mot den kanadensiska storskaliga säljakten, där man slår ihjäl 2-300.000 sälar årligen, är oerhört aktiv - och effektiv.

Förra helgen anordnades en spektakulär aktion i Madrid där man klädde av sig nakna och låtsades var skadade sälar.

Inför en omröstning i EU-parlamentet nyligen delade djuskyddsorganisationen IFAW ut små söta leksaks-sälar med skylten "Don't kill us!". Ni kan gissa resultatet: rapportörens återhållsamma (men WTO-förenliga) förslag ersattes plötsligt med ett totalförbud mot all handel med alla sälprodukter (med ett snävt undantag för inuitjakt på Grönland).

Nu ska rådet och parlamentet se om man kan enas i en s k första läsning. Medlemsländerna är dock splittrade mellan dem som kan stödja kommissionens linje om ett mer begränsat handelsförbud med vissa undantagsregler, och dem som liksom parlamentet vill se ett totalt handels-stopp.

Till saken hör också att rådets samlade rättsexpertis har underkänt hela förslaget från kommissionen, eftersom de anser att det inte är förenligt varken med EUs fördrag eller med WTO:s regelverk.

Sverige sitter i en svår sits där vi visserligen kan hålla med om att att bör stoppa inhuman storskalig säljakt, samtidigt som vi inte vill ha några handelsrestriktioner för vår egen begränsade och mer humana säljakt (drygt 100 säler skjuts per år för att skydda småskaligt fiske). Och vi vill gärna att EUs lagstiftning ska vara förenlig både med WTO-reglerna och EUs fördrag.

Det finns många perspektiv på detta. Norrmännen är inte med i EU, men de drabbas förstås också av detta lagförslag. Där förefaller säljaktsmotståndet inte vara lika stort...

Senaste nytt är att Sarkozy själv har engagerat sig för sälarnas väl och ve, och att Frankrike därmed kommer att säl(l)a sig till förbudsivrarna.

Rådets hållning ska diskuteras på ett Coreper-möte idag; fortsättning följer.