En före detta svensk miljöminister avslöjade en gång för mig att hon hade noterat att det är synnerligen lätt att skilja mellan svenska och andra länders regeringstjänstemän på internationella möten. Det finns nämligen en persedeldetalj som särskilt utmärker svenska byråkrater, och då kanske särskilt sådana som arbetar med miljöfrågor: ryggsäcken. Faktum är att det stämmer ganska väl. Själv har jag alltid med min trogna ryggsäck på förhandlingsmötena, och det är bara att konstatera: det är ett överlägset bra sätt att förflytta dokument och datorer från ett mötesrum till ett annat. Massor med praktiska fack, rymligt, och framför allt ergonomiskt.
Kanske är det inte helt stilrent om man ska följa den mer traditionella diplomat-kutymen, men när man väger praktisk nytta mot konvention så är valet inte svårt – i varje fall inte för mig.
Det finns förvisso olika typer av ryggsäckar. Kanske är inte just en ”Kånken” lämpligast att pryda ryggraden i EU-korridorerna. Men en smidig datorryggsäck har sparat mången sned axel; särskilt praktiskt är det när man som jag cyklar mellan representationen och rådsbyggnaden flera gånger i veckan. Finns det något värre än att tappa sin fullproppade dokumentportfölj från pakethållaren mitt i trafikkaoset på Rue Belliard? Skulle inte tro det (jag talar här av av egen erfarenhet).
Dessutom är ryggsäcken praktisk för miljöministrar som snabbt vill ha tag på sin personal i myllret av EU-förhandlare.
Inlägg
