Högsommaren har kommit till Bryssel. 27 grader i skuggan idag. Påminde mig om Kap Verde-tiden.
Om tre dagar är det dags. Flera år av förberedelser ska då bära frukt. Sverige ska leda hela EU-arbetet under ett halvår framåt.
Statsministern presenterade ordförandeskapsprogrammet för riksdagen i tisdags. Samma dag överlämnade tjeckerna "monstret och batongen" (se tidigare blogginlägg) i miljöförhandlingsgruppen. På onsdagen skickades det första svenska månadsarbetsprogrammet ut till arbetsgruppen och på torsdagen det mer detaljerade veckoprogrammet för den första juliveckan. I fredags var det kick-off-aktiviteter på representationen.
I takt med att de konkreta ordförandeuppifterna nu obönhörligt närmar sig börjar fjärilarna i magen övergå från de senaste veckornas stilla fladder till ett alltmer aktivt sprattlande.
På onsdag har vi formell presentation av de svenska miljöprioriteringarna i miljöförhandlingsgruppen. På fredag leder jag mitt första förhandlingsmöte (om direktivet om industriutsläpp). Senare samma dag är det stor invigningsfest på kulturcentret i Flagey i Bryssel, med svensk utomhusbio ("Tillsammans", vad annars?), svenska musikartister och stor mottagning med EU-ministern. Därefter rullar det på med ständigt nya uppgifter där vi sitter vid rodret och måste ha full kontroll på händelseutvecklingen.
Samtidigt har det "vanliga" EU-arbetet gått sin gilla gång förstås. I torsdags var det miljöminstermöte i Luxemburg, där bl.a. regler för industriutsläpp, biologisk mångfald, klimat och biologiskt avfall avhandlades.
Den viktigaste frågan rörde nya miljöregler för industrin, och förhandlingarna blev ovanligt spännande. Efter en halv dags förhandlingsrunda och flera nya kompromissförslag från ordföranden fanns det fortfarande ingen kvalifierad majoritet för förslaget, och utgången var oviss. Då bestämde sig plötsligt ett av de blockerande medlemsländerna att byta fot och stödja paketet, och ordföranden kunde således driva igenom överenskommelsen trots att flera länder inte var nöjda. Sådana är reglerna: 2/3 majoritet räcker.
Än är vi dock långt ifrån ett avslut när det gäller industridirektivet; nu gäller det att komma överens med EU-parlamentet - något som möjligen skulle kunna ske under det svenska ordförandeskapet. Om det skulle lyckas så skulle det innebära en stor framgång för oss miljöförhandlare - och för Europas miljö.
28 juni 2009
24 juni 2009
6 faser av ett EU-ordförandeskap
Enligt välinitierade källor lär varje projekt av dignitet gå igenom följande 6 faser (som av någon anledning gör sig bättre på engelska):
1. Wild enthusiasm
2. Total confusion
3. Panic
4. Search for the guilty
5. Punishment of the participants
6. Promotion of the non-participants
Man får utgå från att det gäller också för vårt svenska superprojekt: EU-ordförandeskapet.
Vi är nu nånstans runt punkten 3 skulle jag tro.
1. Wild enthusiasm
2. Total confusion
3. Panic
4. Search for the guilty
5. Punishment of the participants
6. Promotion of the non-participants
Man får utgå från att det gäller också för vårt svenska superprojekt: EU-ordförandeskapet.
Vi är nu nånstans runt punkten 3 skulle jag tro.
21 juni 2009
40 cents per liter!
Mjölkpriser handlade det om, tydligen. Traktordemonstrationen.
Ett tusental traktorer blockerade stora delar av Bryssel. Le Soir berättar mer.
19 juni 2009
Traktorgalningar
Bryssel har invaderats av traktorbönder som blockerar biltrafiken i samband med pågående EU-toppmöte.
Ingen verkar veta riktigt vad de vill, allra minst våra stats- och regeringsöverhuvuden, men klart är att de retar upp ett antal bilister på väg till dagis och jobb.
Frågan är om det är ett ändamålsenligt sätt att demonstrera. Uppmärksamhet får de ju, men knappast någon sympati från allmänheten.
Ingen verkar veta riktigt vad de vill, allra minst våra stats- och regeringsöverhuvuden, men klart är att de retar upp ett antal bilister på väg till dagis och jobb.
Frågan är om det är ett ändamålsenligt sätt att demonstrera. Uppmärksamhet får de ju, men knappast någon sympati från allmänheten.
18 juni 2009
Sol över Sahara - och solkraft till EU?
Det sägs att 0,3% av den solenergi som tas emot av Sahara skulle räcka för att täcka hela EU:s energibehov. Problemet är att det är ganska svårt att ta tillvara denna enorma energikälla.
Enligt The Guardian har ett tyskt konsiortium med en rad mycket tunga insvesterare (Deutsche Bank, Siemens, E.on...) konkreta planer på att lansera ett solkraftsprojekt i Sahara till en kostad av ca 4000 miljarder kr. Om detta realiseras räknar man med att hela 15% av Europas elkonsumtion kunna produceras inom 10-15 år.
Ekonomisk kris eller inte - framtidens vinnare formas redan idag. De som lyckas kombinera nya tuffa klimatkrav med säker energitillförsel ha mycket pengar att tjäna - även om investeringskostnaden kan vara avsevärd.
Enligt The Guardian har ett tyskt konsiortium med en rad mycket tunga insvesterare (Deutsche Bank, Siemens, E.on...) konkreta planer på att lansera ett solkraftsprojekt i Sahara till en kostad av ca 4000 miljarder kr. Om detta realiseras räknar man med att hela 15% av Europas elkonsumtion kunna produceras inom 10-15 år.
Ekonomisk kris eller inte - framtidens vinnare formas redan idag. De som lyckas kombinera nya tuffa klimatkrav med säker energitillförsel ha mycket pengar att tjäna - även om investeringskostnaden kan vara avsevärd.
16 juni 2009
Aktuellt reportage
Långt inslag igår på Aktuellt om det svenska ordförandeskapet. Chefen intervjuas, och miljökollegorna skymtar förbi i bild, alltmedan vi som ska slita ont med ordförandeskapet det närmaste halvåret beskrivs som "löddriga hästar, som står i spiltorna och är beredda på att få springa".
En i sanning vacker liknelse.
En i sanning vacker liknelse.
15 juni 2009
Svenska prioriteringar
Nyligen talade statsministern i Bryssel om de övergripande prioriteringarna för det svenska EU-ordförandeskapet. Fokus kommer framför allt att läggas på att hantera den pågående ekonomiska krisen och ökande arbetslösheten - och på att få till stånd en ny klimatöverenskommelse i Köpenhamn. Andra prioriterade frågor är EUs Östersjöstrategi, ett öppet Europa (immigration bl.a.) och EU:s utvidgning, inkl den komplicerade frågan om Turkiets medlemskap.
Några citat från talet:
"For example, the problem with the car industry lies in the overproduction of cars that nobody wants to buy. Well, I must tell you: when a ship is sinking my main aim is to save the sailors – not the ship.
What Europe needs in the short term is pro-active labour market policies in order to maintain employability, prevent long-term unemployment and, not least, prevent the re-emergence of protectionist pressures. What Europe can do in the long run is to reform, adapt and modernise by strengthening its innovation capacity and moving towards a low-carbon economy."
"As I stand here today, the Greenland and West Antarctic ice sheets continue to melt and sea levels continue to rise. We are experiencing more extreme weather conditions, with severe storms and droughts. And while this is happening, emission levels have not even started to decline.
On the contrary. According to the IPCC, between 1970 and 2004 greenhouse gas emissions increased by 70 per cent. There is no more time to lose, if we do not want our children to suffer even more dramatic consequences of climate change.
Over the last year I have often been told that, in the middle of deep economic crisis, countries cannot afford to spend money on “green dreams”. I would argue the contrary. They cannot afford to keep their current costly energy sources."
"Global greenhouse gas emissions could be cut by about 40 per cent by 2030 at a cost of less than half a per cent of global GDP. I will say it again: the cost of inaction is far higher than the cost of action."
Här kan man läsa hela talet.
Några citat från talet:
"For example, the problem with the car industry lies in the overproduction of cars that nobody wants to buy. Well, I must tell you: when a ship is sinking my main aim is to save the sailors – not the ship.
What Europe needs in the short term is pro-active labour market policies in order to maintain employability, prevent long-term unemployment and, not least, prevent the re-emergence of protectionist pressures. What Europe can do in the long run is to reform, adapt and modernise by strengthening its innovation capacity and moving towards a low-carbon economy."
"As I stand here today, the Greenland and West Antarctic ice sheets continue to melt and sea levels continue to rise. We are experiencing more extreme weather conditions, with severe storms and droughts. And while this is happening, emission levels have not even started to decline.
On the contrary. According to the IPCC, between 1970 and 2004 greenhouse gas emissions increased by 70 per cent. There is no more time to lose, if we do not want our children to suffer even more dramatic consequences of climate change.
Over the last year I have often been told that, in the middle of deep economic crisis, countries cannot afford to spend money on “green dreams”. I would argue the contrary. They cannot afford to keep their current costly energy sources."
"Global greenhouse gas emissions could be cut by about 40 per cent by 2030 at a cost of less than half a per cent of global GDP. I will say it again: the cost of inaction is far higher than the cost of action."
Här kan man läsa hela talet.
09 juni 2009
Sveriges Stönige Representant?
Stavning är inte lätt.
Idag fick jag en mötesinbjudan via brev från Kommissionen adresserat till mig med titeln "Sveriges Stönige Representant vid EU" på framsidan.
För det första heter det "Sveriges ständiga representant".
För det andra är jag bara ett vanligt dödligt Miljöråd vid representationen - det är endast chefen som kan tituleras Sveriges ständige representant vid EU.
Vid närmare eftertanke kanske det inte var någon felstavning trots allt. Stön!
Idag fick jag en mötesinbjudan via brev från Kommissionen adresserat till mig med titeln "Sveriges Stönige Representant vid EU" på framsidan.
För det första heter det "Sveriges ständiga representant".
För det andra är jag bara ett vanligt dödligt Miljöråd vid representationen - det är endast chefen som kan tituleras Sveriges ständige representant vid EU.
Vid närmare eftertanke kanske det inte var någon felstavning trots allt. Stön!
08 juni 2009
Parlamentsvalet - förstaintryck
Puh! Det är inte utan att man pustar ut efter att ha konstaterat att SD inte fick något mandat i EU-parlamentet. Det hade inte varit roligt inför det svenska ordförandeskapet att ha en representant från ett svenskt främlingsfientligt parti klampandes i EU-korridorerna. Snarare pinsamt.
Tyvärr blev resultatet annorlunda i många andra medlemsländer där extremhögern gick starkt framåt på många håll (belgiska Vlamse Belang tappade dock ett av sina mandat).
Piratpartiet är däremot ganska oförargligt - även om det är för mig obegripligt hur man kan rösta på ett sådant uttalat enfrågeparti. 99 frågor av 100 i EU handlar om helt andra saker än internet och "integritet". Hur kommer piratpartiet att rösta där? Vilken partigruppering kommer man att ansluta sig till? Ingen vet - inte ens partiledningen. Och allra minst väljarna.
Extrema och populistiska partier gynnas traditionellt av ett klent valdeltagande - häri ligger mycket av förklaringen till extremhögerns frammarsch.
Att inte ens hälften av EUs (och Sveriges) befolkning orkar masa sig till röstlokalerna är tragiskt. Men också ett gott motiv för självrannsakan inom EU-insitutionerna - varför lyckas inte EU-politiken engagera väljarna? Är det fel på väljarna eller på EU?
Oavsett vilket så är det ett allvarligt legitimitetsproblem för hela EU. Vi får se om det även påverkar EU:s miljöpolitik. EU-parlamentet har mycket stor makt på detta område, och har ofta drivit en grönare linje än minsterrådet. Frågan är om det kommer att fortsätta så.
Tyvärr blev resultatet annorlunda i många andra medlemsländer där extremhögern gick starkt framåt på många håll (belgiska Vlamse Belang tappade dock ett av sina mandat).
Piratpartiet är däremot ganska oförargligt - även om det är för mig obegripligt hur man kan rösta på ett sådant uttalat enfrågeparti. 99 frågor av 100 i EU handlar om helt andra saker än internet och "integritet". Hur kommer piratpartiet att rösta där? Vilken partigruppering kommer man att ansluta sig till? Ingen vet - inte ens partiledningen. Och allra minst väljarna.
Extrema och populistiska partier gynnas traditionellt av ett klent valdeltagande - häri ligger mycket av förklaringen till extremhögerns frammarsch.
Att inte ens hälften av EUs (och Sveriges) befolkning orkar masa sig till röstlokalerna är tragiskt. Men också ett gott motiv för självrannsakan inom EU-insitutionerna - varför lyckas inte EU-politiken engagera väljarna? Är det fel på väljarna eller på EU?
Oavsett vilket så är det ett allvarligt legitimitetsproblem för hela EU. Vi får se om det även påverkar EU:s miljöpolitik. EU-parlamentet har mycket stor makt på detta område, och har ofta drivit en grönare linje än minsterrådet. Frågan är om det kommer att fortsätta så.
07 juni 2009
Bil eller haj?
Yngsta grabben utvecklas i rasande takt. Just nu är det språk och kommunikation som exploderar. Han härmar allt och alla, både ljud och gester.
Intressant nog tycks han dela in allting i tre huvud-kategorier: Nam-nam (mat), Bil och Haj. Alla saker kan på något sätt beskrivas med dessa tre ord. Så fort han ser ett överflygande flygplan så pekar han ivrigt och ropar "HAJ!". Man undrar just varför han har fastnat för detta ord; möjligen har filmen Nemo något med saken att göra.
"Boll" är ett annat favorit-ord, och en klar favoritleksak. De flesta barn lär ha kramdjur i sängen - inte vår grabb. Han vill ha bollar att krama på istället (vilket skapar lite problem ibland, eftersom bollar har en tendens att ramla ur sängen mycket lättare plyschdjur).
Idag tog jag jag med honom till tennisbanan, men det blev inte så lyckat. Tennisklubben har sex intilliggande tennisbanor och han blev alldeles vild är han såg så många bollar på en gång. Ville vara bollkalle på alla banorna samtidigt. De andra spelarna tyckte det var rätt gulligt - i några sekunder.
Så det blev lekparken istället.
Intressant nog tycks han dela in allting i tre huvud-kategorier: Nam-nam (mat), Bil och Haj. Alla saker kan på något sätt beskrivas med dessa tre ord. Så fort han ser ett överflygande flygplan så pekar han ivrigt och ropar "HAJ!". Man undrar just varför han har fastnat för detta ord; möjligen har filmen Nemo något med saken att göra.
"Boll" är ett annat favorit-ord, och en klar favoritleksak. De flesta barn lär ha kramdjur i sängen - inte vår grabb. Han vill ha bollar att krama på istället (vilket skapar lite problem ibland, eftersom bollar har en tendens att ramla ur sängen mycket lättare plyschdjur).
Idag tog jag jag med honom till tennisbanan, men det blev inte så lyckat. Tennisklubben har sex intilliggande tennisbanor och han blev alldeles vild är han såg så många bollar på en gång. Ville vara bollkalle på alla banorna samtidigt. De andra spelarna tyckte det var rätt gulligt - i några sekunder.
Så det blev lekparken istället.
03 juni 2009
www.se2009.eu
Den första juni lanserades den nya hemsidan för det svenska EU-ordförandeskapet. På framsidan kan man läsa att "Nedräkningen har börjat". (För mig började den redan förra hösten.)
Här kan man också se den svenska EU-loggan - en yin/yang-inspirerad boll i blågula färger (eller är det kanske ett "S" - eller en slingring väg?).
Förra gången Sverige var ordförande i EU användes för första gången en standardiserad hemsideadress för ordförandesiten (www.eu2001.se), något som sedan blev en ny standard för efterföljande ordförandeskap.
Nu är Sverige åter igen nydanande på IT-området; den nya adressen är mer "eu-harmoniserad" genom att använda EU:s egna domän-namn(www.se2009.eu). Sannolikt kommer detta att sätta ännu en ny standard för framtida ordförandeskapsländer.
EU-kommissionenen lär vara mycket förtjust över detta.
Här kan man också se den svenska EU-loggan - en yin/yang-inspirerad boll i blågula färger (eller är det kanske ett "S" - eller en slingring väg?).
Förra gången Sverige var ordförande i EU användes för första gången en standardiserad hemsideadress för ordförandesiten (www.eu2001.se), något som sedan blev en ny standard för efterföljande ordförandeskap.
Nu är Sverige åter igen nydanande på IT-området; den nya adressen är mer "eu-harmoniserad" genom att använda EU:s egna domän-namn(www.se2009.eu). Sannolikt kommer detta att sätta ännu en ny standard för framtida ordförandeskapsländer.
EU-kommissionenen lär vara mycket förtjust över detta.
02 juni 2009
Goddag yxskaft - om att klyva ett vedträ
I Belgien är annandag pingst fortfarande allmän helgdag. Jag passade på att ta några dagar extra och besöka sommarstugan i Sverige; en kort andningspaus innan allvaret tar vid - på fullaste allvar.
Vi har turen att få njuta av osedvanligt fint pingstväder i Sverige, med strålande sol och redan 22 grader i vattnet. Frukost på soldränkt veranda, heldagar vid bryggan, massor av tid med barnen, äkta finsk vedbastu och härliga grillkvällar (och - för säkerhets skull - genomgång av dagens mailskörd från jobbet via nya 3G-mobilen varje kväll).
Väl investerad fritid med familjen, inför all övertid som väntas det närmaste halvåret.
En klar favoritsyssla på landet (förutom bastubadning) är att hugga ved. Detta har för mig rent terapeuitiska, för att inte säga meditativa, inslag. Att klyva en rejäl kubbe, att se högen med runda stora trän minska medan högen med små kluvna trän ökar, att bygga en rejäl vedstapel, att med egna händer göra om vindfället till förnybart bränsle, är extremt givande. Alla som har prövat lär veta vad jag talar om.
Aktiviteten är fundamentalt annorlunda från det man är van vid från jobbets vardag där man vänder papper, skriver rapporter och läser email. Resultatet är omedelbart, nyttan konkret, välmåendet direkt.
Kanske är vi genetiskt programmerade till att trivas med vedhuggning. Vedhantering är historiskt sett nära kopplat till eld, och därmed till överlevnad. Tillgång till torra vedträn måste förr i någon mån ha varit nära kopplat till välstånd och och säkerhet. Utan ved, ingen värme, och utan värme (åtminstone i kalla Norden), inget liv.
Idag handlar vedhuggnig mindre om överlevnad, men fascinationen finns kvar - för yxans smäckra linjer och imponerande kraft, för hugg-teknikernas olika effekter, och för konsten att få en vedstapel att vara både funktionell och rent av vacker. Rejäl motion får man på köpet.
Vedhuggning är något som alla borde få prova på då och då. Utbrändhet skulle kunna ersättas av vedbränsleproduktion.
Vi har turen att få njuta av osedvanligt fint pingstväder i Sverige, med strålande sol och redan 22 grader i vattnet. Frukost på soldränkt veranda, heldagar vid bryggan, massor av tid med barnen, äkta finsk vedbastu och härliga grillkvällar (och - för säkerhets skull - genomgång av dagens mailskörd från jobbet via nya 3G-mobilen varje kväll).
Väl investerad fritid med familjen, inför all övertid som väntas det närmaste halvåret.
En klar favoritsyssla på landet (förutom bastubadning) är att hugga ved. Detta har för mig rent terapeuitiska, för att inte säga meditativa, inslag. Att klyva en rejäl kubbe, att se högen med runda stora trän minska medan högen med små kluvna trän ökar, att bygga en rejäl vedstapel, att med egna händer göra om vindfället till förnybart bränsle, är extremt givande. Alla som har prövat lär veta vad jag talar om.
Aktiviteten är fundamentalt annorlunda från det man är van vid från jobbets vardag där man vänder papper, skriver rapporter och läser email. Resultatet är omedelbart, nyttan konkret, välmåendet direkt.
Kanske är vi genetiskt programmerade till att trivas med vedhuggning. Vedhantering är historiskt sett nära kopplat till eld, och därmed till överlevnad. Tillgång till torra vedträn måste förr i någon mån ha varit nära kopplat till välstånd och och säkerhet. Utan ved, ingen värme, och utan värme (åtminstone i kalla Norden), inget liv.
Idag handlar vedhuggnig mindre om överlevnad, men fascinationen finns kvar - för yxans smäckra linjer och imponerande kraft, för hugg-teknikernas olika effekter, och för konsten att få en vedstapel att vara både funktionell och rent av vacker. Rejäl motion får man på köpet.
Vedhuggning är något som alla borde få prova på då och då. Utbrändhet skulle kunna ersättas av vedbränsleproduktion.
Six nightmare months..?
Willy Silberstein, utsänd av Sveriges Radio i Bryssel, har ett intressant reportage om utmaningarna det svenska EU-ordförandeskapet. Bland de intervjuade hör chefen och chefens chef, liksom en rad prominenta EU-experter.
En av dem, Giles Merrit, som är generalsekreterare på tankesmedjan "Friends of Europe", talar om "six nightmare months". Han menar att den kommande 6-månadersperioden är mer svårhanterlig och oförutsägbar än vanligt, bl.a. eftersom både parlamentet och kommissionen byts ut, tjeckiens (enligt vissa) bleka insats, osäkerheten kring det nya EU-fördraget och irländarnas omröstning, samt förstås den djupa ekonomiska krisen.
Det är helt enkelt svårt att veta exakt vad man ska förbereda sig för.
Jag kan helt skriva under på detta. Att förbereda sig väl är bra mycket lättare om man vet ungefär vad man har att förvänta sig. Annars är det betydligt svårare.
En av dem, Giles Merrit, som är generalsekreterare på tankesmedjan "Friends of Europe", talar om "six nightmare months". Han menar att den kommande 6-månadersperioden är mer svårhanterlig och oförutsägbar än vanligt, bl.a. eftersom både parlamentet och kommissionen byts ut, tjeckiens (enligt vissa) bleka insats, osäkerheten kring det nya EU-fördraget och irländarnas omröstning, samt förstås den djupa ekonomiska krisen.
Det är helt enkelt svårt att veta exakt vad man ska förbereda sig för.
Jag kan helt skriva under på detta. Att förbereda sig väl är bra mycket lättare om man vet ungefär vad man har att förvänta sig. Annars är det betydligt svårare.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)