Now Åre never

Miljöministermötet i Åre är över. Allt gick enligt planerna. Agendan var ambitiös, arrangemanget detaljplanerat och felfritt. Gästerna imponerades säkerligen både av den storslagna naturen och av mötesorganisationen som var svenskt väloljad. Säkerheten var rigorös; ca 300 poliser lär ha funnits på plats i lilla Åre.

Svenskar verkar vara som skapta för att arrangera denna typ av möten. Alla man mötte –säkerhetsvakter, kypare, bussförare, ackrediteringspersonal – var servicevänliga, välklädda och professionella. T o m maten – lokalproducerad, nyttig och exotisk – var utsökt. Renstek, rökt sikmousse, messmörsrullader, lingonketchup, älgkorv, hjortronglass, Jämtlandslamm...

Perfekta förutsättningar för informella kontakter och förtroendeskapande aktiviteter – sådant som kan spela stor roll senare när förhandlingarna riskerar att braka samman mitt i natten.

Även politiskt var mötet framgångsrikt. Miljöministern var synbart nöjd med mötet. Förutsättningarna för ett lyckat Köpenhamnstoppmöte och för en grönare EU-ekonomi har stärkts – även om mycket arbete återstår för att förankra resultatet i EUs formella förhandlingsprocesser.

En av mötets höjdpunkter var när alla delegater bussades upp till den mäktiga Tännforsen, där självaste näcken väntade. Förvåningen var stor över att träffa på en spritt språngande naken fiolspelande ung man sittande i den vilda forsen. För vissa blev det kanske lite FÖR exotiskt; den sydafrikanska kvinnliga ministern såg lätt besvärad ut och skyndade med snabba steg vidare längs skogsstigen.Mötet påvisade stor samsyn i många frågor, men en liten kontrovers uppstod ändå. En av gästerna på mötet var chefen för EUs Miljöbyrå i Köpenhamn, Jaqueline McGlade. Hon stod som medförfattare till en artikel på DN-debatt som i hårda ordalag kritiserade EU och Barroso för att använda ovetenskapliga och ”farliga” argument i klimatdebatten. Utspelet fick stor uppmärksamhet, och lär särskilt ha irriterat miljökommissionären Dimas. McGlade menade dock att artikeln hade publicerats utan att hon fått granska slutversionen, och tog under mötet avstånd från delar av budskapet.

Min egen uppgift blir nu att förbereda och förhandla ett ministeruttalande om eko-effektiv ekonomi, med utgångspunkt från den ordförandesammanfattning som författades sent på fredagsnatten efter ministrarnas diskussion. Om allt går vägen så kommer detta att få en stor inverkan på nästa års revidering av EUs långsiktiga ekonomiska plan (den sk Lissabonstrategin), EU-budgeten och kommissionens nya arbetsprogram för 2010 och framåt.

Framtidens nyheter?

Greenpeace har publicerat en "framtidsupplaga" av International Herald Tribune, daterad 19 december 2009.

Tidningen ser mycket trovärdig ut och är fylld med gröna önskedrömmar. Ett nytt långtgående Kyoto-avtal om klimatförändringar är det centrala inslaget, men man kan också läsa ett fejkat uttalande från Sarcozy om att "Kärnkraften är död", att oljejätten Exxon beslutat helt överge fossilbränsle, och om hur Berlusconi har omvänts till miljöhjälte.

En festlig detalj är en annons från Ikea där man gör reklam för en vindkraftverksbyggsats ("Vind Fårmen") som man bygger själv till priset av ett kök.Fyndigt.

Och tänkvärt.

Klimatpoker i Åre

Bryssel ligger öde idag; belgarna firar nationaldag med sedvanlig militärparad utanför slottet och alla affärer är stängda. Svenska EU-byråkrater med ordförandestress är ensamma om att gå till kontoret.

På fredag bjuder Sverige in till ett informellt EU-miljöministermöte i Åre. Inga formella beslut ska tas, men mötet kommer att bli ett viktigt steg på vägen inför ett nytt klimatavtal i Köpenhamn och för att få till stånd en mer miljöanpassad ekonomi i EU. Här kan man se en presskonferens där Andreas Carlgren och Maud Olofsson informerar om mötet.

I en DN-artikel om Åre-mötet porträtteras Reinfeldt, Obama och Jintao som olika pokerspelare vid ”klimatpokerbordet".

Även Länstidningen i Östersund rapporterar inför mötet. Där kan man bl.a. läsa att ministrarna ska äta regnbåge från Börtnan och ost från Skärvången och Raftsjöhöjden. Kanske kan den lokalproducerade maten bidra till att skapa rätt förutsättningar för ett konstruktivt debattklimat.

Det ska bli intressant att följa debatten i Åre. Det blir sedan min uppgift att förbereda den formella uppföljningen på tema eko-effektiv ekonomi, genom att leda förhandlingarna i miljöarbetsgruppen om en formell ministerdeklaration som ska antas vid miljörådsmötet i oktober. Målet är att miljöministrarna ska enas om ett tydligt politiskt budskap om att främja gröna investeringar i de ekonomiska återhämtningsplanerna och i nästa års revidering av EU:s långsiktiga ekonomiska strategi, den s k Lissabonstrategin.

Ett okänt miljöproblem

För ca 40 år sedan strandade av en händelse ett enormt fraktfartyg på stranden Chittagong i Bangladesh. Det blev början på en ny lukrativ näringsverksamhet, och Chittagong-stranden hyser nu en de största fartygsskrotningsindustrierna i världen.

Verksamheten - som kallas för "beaching" eftersom man helt enkelt kör upp skrothögarna på stranden och lämnar dem där - genererar arbetstillfällen och resurser (i form av återvunnet fartygsskrot som sedan används till byggnader mm), men arbetsmiljön är giftig och farlig, och det leder till omfattande miljöförstöring.

Faktum är att en mycket stor majoritet av de tusentals uttjänta fraktfartyg, färjor och oljetankers som tas ur bruk hamnar på en strand liknande Chittagong, där de plockas isär av underbetalda arbetare utan utbildning och skyddsutrustning, samtidigt som de läcker tungmetaller, asbest och oljeslam rakt ut i naturen.

Här kan man läsa mer om denna verksamhet.

Många av de fartyg som skickas iväg för skrotning till ett u-land är EU-flaggade, eller ägda av EU-medborgare. Sedan några år tillbaks pågår ett EU-arbete för att komma tillrätta med problemen, och i november förra året lade EU-kommissionen fram ett förslag till helhetslösning i form av en EU-strategi för fartygsåtervinning.

Nu är det Sveriges ansvar som EU-ordförande att förhandla fram ett politiskt budskap om strategin, som ska ge vägledning till kommissionen när de funderar på hur framtida EU-lagstiftning om fartygsåtervinning ska se ut. Jag har redan lett två möten i miljöarbetsgruppen på detta tema, och i september börjar de skarpa förhandlingarna om en ministerdeklaration i form av s k rådslutsatser. Motsättningarna är stora mellan några av de stora fartygsnationerna i EU och de medlemsländer som vill få till stånd tuff EU-lagstiftning på området.

Återkommer framöver med fler rapporter om denna intressanta debatt om ett i stora drag okänt miljö- och människorättsproblem.

Operation Rädda Östersjön

Sverige kommer under sitt ordförandeskap att satsa särskilt på Östersjöregionen, med fokus på ren miljö, välstånd, tillgänglighet och säkerhet.

EU-kommissionen har lagt fram en strategi för hur detta ska åstadkommas med hjälp av ett intensiefierat EU-samarbete. Beslut ska fattas på EUs toppmöte med statsministrarna i oktober, och följas upp av miljöministerarna i december.

Klicka här för att se en filmtrailer(!) om detta projekt.

Ordförandeskapet ur ett näringslivsperspektiv

I rapporten "Inside the Swedish Presidency of the EU - A guide for business" kan man läsa om det svenska ordförandeskapet från ett näringslivsperspektiv.

Klimat på sidan 14-15, miljö på sidan 30.

Gaia eller Medea?

Intressant vetenskapsfilosofisk artikel i DN idag, om forskare som menar att livets inneboende kraft kan vara i grunden självdestruktiv, genom att särskilt framgångsrika livsformer breder ut sig så mycket att de förr eller senare undergräver basen för sin egen (och andra livsformers) existens.

Så har jag själv länge trott - det följer egentligen ganska logiskt från både ekologiska och darwinistiska grundprinciper.

Så även människan.

Därmed inte sagt att det är kört. För första gången någonsin är det en intelligent livsform som breder ut sig på jorden på bekostnad av sig själv och andra varelser.

Vetenskapsmannen Jared Diamond har skrivit flera utmärkta böcker på detta tema, senast den synnerligen läsvärda Collapse - How societies choose to fail or Succeed. Han visar bl.a. hur klimatfrågan alltid har varit helt central för överlevnadsförutsättningarna.

Människan har byggt kärnkraftverk, satt folk på månen och uppfunnit Iphonen. Nog ska väl människosläktet med hjälp av all den kreativitet och kunskap vi har utvecklat kunna lära oss att undvika de blinda och omedvetna misstag som har gjorts av tidigare utdöda livsformer och människokulturer?

Insikt, tolerans, långsiktig planering och måttfullhet. Mer krävs det egentligen inte för att människan ska kunna bryta dagens negativa trend och undvika hoten mot både vår egen art och andra arter. Processen har redan börjat; klimatdebatten är bara ett av många exempel.

Frågan är bara om trenderna kan vändas tillräckligt snabbt och i tillräcklig omfattning.

Mycket snacks och lite hockey?

Det är lukrativt att vara miljöråd.

Förutom den nya fina ordförandeslipsen så har jag under min tid i Bryssel bl.a. fått söta plysch-sälar (med texten "Doomed to die...") från säl-lobbyn, en snidad träskål från svensk träindustri och ett USB-minne med turistinformation från Katrineholms kommun.

Härom veckan fick jag också en hela flamländskt brännvin som tack för en ordförskapspresentation som jag höll på en stor konferens med flämländska folkrörelseorganisationer (antar att flamländska IOGT - om det nu finns någon - inte var inbjudna).

Och idag hittade jag på kontoret en försändelse från organisationen "European Snacks Assossiation" som önskar lycka till med det svenska ordförandeskapet med en stor påse "svenska solchips" från Estrella. Passar ju bra till drinken, kanske.

Undrar just om jag ska meddela skattemyndigheten.

Principer för ett framgångsrikt ordförandejobb

Jag har identifierat tre vägledande principer för mitt eget ordförandearbete:

1. Le och och var glad (jag har träffat kollegor som aldrig ler eller skrattar; de får inte mycket gjort)

2. Se attachékollegorna från EU-länderna och EU-kommisionen som mina bästa vänner (jag har sett många ordföranden som mest verkar betrakta kollegorna som potentiella problem-makare; och visst blir folk i allmänhet lite mindre hjälpsamma när de får sådana vibbar)

3. Det existerar inget EU-problem som är olösbart (många verkar istället tro att det finns ett problem i varje liten fråga som bara väntar på att hoppa fram; nog får de också fler problem på halsen än de skulle behöva).

Om principerna "stämmer" eller inte är inte så intressant, det handlar mer om en inställningsfråga. Om man är inställd på att allt är i grunden roligt, att kollegorna är hyvens personer som vill hjälpa en att komma i mål och att allt är möjligt så blir jobbet så mycket roligare - oavsett vad man gör.

Som en extra bonus så ökar också sannolikheten något för att nå framgång om man drivs av inspiration av istället för rädsla för att bli utsatt eller göra fel.

Det är i varje fall min egen övertygelse.

Kortrapport från ordförandestolen

I fredags var det dags att leda min första miljöförhandling. Jag hade förberett mig till tusen, och tror nog det gick ganska bra. Men nervöst var det, det är bara att erkänna. Uttrymmet för misstag är inte stort.
Senare på kvällen var det stor invigningsfest för det svenska ordförandeskapet på kulturcentret vid Flagey i Bryssel. Som tur var uteblev de utlovade åskskurarna och det blev en välbesökt tillställning, med utebio ("Tillsammans") och konsert med Soundtrack of our Lives som höjdpunkter.

Jag fick också förmånen att lyssna på EU-minister Cecilia Malmström som under en särskild mottagning berättade om ordförandeskapets utmaningar och prioiriteringar. Roligast var när hon skämtsamt föreslog att Sverige som en del av vår öppenhets- och IT-policy skulle rapportera via Twitter eller andra bloggsidor.

Och varför inte? Här är den "kortrapport" som jag skickade hem till regeringskansliet inom en timme efter mötet i fredags.

"Resultat av mötet: Genomgång gjordes av samtliga reciter till IED, för att komplettera och avsluta den politiska överenskommelsen som träffades under CZ ordförandeskap den 25 juni i Miljörådet. Bred principiell enighet kunde nås om en reviderad text, med undantag för ett förslag från [medlemsland] om att lägga till en ny recit om kommittologi. Flera MS och KOM ansåg att reciten var onödig, men [medlemsland] insisterade och fick även stöd från några MS.

Förhandlingsläget och fortsatt behandling: En ny kompromisstext utarbetas i samråd med RS, KOM och [medlemsland] angående den sista utestående frågan. Ett nytt dokument med samtliga kompromissförslag samlade skickas därefter ut måndag förmiddag, med begäran till MS att inkomma med ev invändningar senast tisdag lunch. Om inga invändningar väcks så kan nästa möte, planerat för 9/7, eventuellt ställas in. I annat fall krävs ett nytt möte för att enas om återstående detaljer. Frågan går därefter vidare till juridisk granskning och översättning, varpå den politiska överenskommelsen kan tas som en A-punkt vid ett kommande rådsmöte. Sannolikt hinner inte Sverige inleda förhandlingar med EP om en andra läsningsöverenskommelse under innevarande ordförandeskap."

Det låter kanske inte som ett jättespännande möte (särskilt inte på den språkjargong som råder i RK) - och det var det inte heller. Snarare en av de många vardagsförhandlingar som måste till för att EU-maskineriet ska rulla på, i detta fall för att vi ska kunna anta nya och tuffare miljöregler för industrin.

Med den (för mig) avgörande skillnaden att det nu är Sverige som har huvudansvaret för att frågan ska gå framåt. Under sådana förutsättningar blir det mer spännande än det låter.

BBC om Sverige

Läste just en BBC-artikel om de svenska prioriteringarna, med en länk till ett relaterat TV-inslag (där till min förvåning en god vän förvåning intervjuades).

Alltid intressant att se hur Sverige beskrivs utomlands.

Höga förväntningar…

För de flesta är det bara en vanlig arbetsdag idag (eller semesterdag!).

För alla svenskar som jobbar med EU-frågor är dagen desto mer unik; från och med kl 10 i förmiddags sitter det en svensk i varenda ordförandestol i Bryssel. Svenska arbetsprogram skickas ut, prioriteringarna presenteras, och blå-gula ordförandeskaps-slipsar och skarfar delas ut till kollegorna. Rådsbyggnaden är nyutsmyckad med svenskt konstglas och specialdesignade pinnstolar och små bord i form av huggkubbar – påfallande trivsamt och harmlöst (om än kanske också lite tråkigare) i jämförelse med tjeckernas konst-debackel iscensatt av den kontroversielle konstnären David Cerny...

Överallt träffar man leende kollegor som hälsar, lyckönskar, ställer frågor… Förväntningarna tycks vara enorma – alla utgår automatiskt från att Sverige ska genomföra ett synnerligen väl organiserat, högeffektivt och framgångsrikt ordförandskap. Sverige ska bli räddningen för EU, och visa vägen ut ur både den ekonomiska krisen och ur klimatkrisen – och därtill (kanske) få ett nytt EU-fördrag på plats.

På miljösidan hade vi en formell ppt-presentation i miljöarbetsgruppen i morse, som också fick ett varmt välkomnande. 15 minuter innan mötet insåg vi att de sedvanliga små ordförande-presenterna (slips och skarf) inte skulle räcka till alla. Frågan löstes efter några telefonsamtal, som tur var (annars hade kanske välkomnandet blivit kyligare).

Presentationen drabbades också av datorhaveri inte mindre än två gånger om. Till slut insåg vi varför; sladden var urdragen. Ibland kan små enkla missar få stor betydelse.

En del ordförandekollegor ser redan lätt stressade ut; redan har den första oplanerade krisen uppkommit. Det har varit statskupp i Honduras och EU måste enas om gemensamma budskap och åtgärder - lättare sagt än gjort.

Många beskriver ordförandeskapet som en berg-och-dalbana som, när den väl sätter igång, bara rullar på - i ett allt mer frenetiskt tempo. Enda sättet att inte ramla ur är att hålla sig kvar i vagnen.

Idag har vagnen börjat rulla. Frågan är om man är tillräckligt fastspänd.