29 mars 2010

EU 2020 - för EU i tiden

Toppmötet förra veckan handlade inte bara om den akuta pengakrisen i Grekland, som man lätt kan tro om man läser tidningarna. Principbeslut fattades också om en ny långsiktig ekonomisk strategi för EU, med följande fem överordnande målsättningar sin ska vara uppfyllda senast år 2020:
  • Uppnå 75% sysselsättningsgrad för kvinnor och män i åldrarna 20-64
  • Satsa minst 3% av BNP på forskning och utveckling
  • Minska utsläppen av växthusgaser med 20%, öka andelen förnybara energikällor med 20% och öka energieffektiviteten med 20%
  • Minska antalet avbrutna skolgångar och öka andelen elever som går eftergymnasial utbildning (exakta siffermålen ska bestämmas i juni)
  • Främja social integration, framför allt genom fattigdomsminskning (även här ska målet konkretiseras senare).
Sverige förhandlade framgångsrikt in ett jämställdhetsperpektiv i sysselsättningsmålet (därav formuleringen "för kvinnor och män") och för skrivningar om social integration i fattigdomsmålet.

Målen ska senare översättas till nationella mål, och kompletteras med sju konkreta s k "flaggskepps-initiativ från KOM. Ett av dessa kommer specifikt att handla om resurseffektivisering, med syfte att bryta det historiska sambandet mellan ekonomisk tillväxt och ökad resursanvändning. Initiativet kan sägas bygga på en av de huvudprinciper som jag själv medverkade till att förhandla fram i Miljörådet under det svenska ordförandskapet, så det känns inspirerande att det nu får en sådan framskjuten plats.

Cyniker har förstås redan dömt ut initiativet som ännu ett av EUs pompösa skrytprojekt som inte kommer att uppfyllas, och refererar gärna till misslyckandet med EUs mostsvarande strategi för det föregående årtiondet ("Lissabon-Strategin").

Jag är dock inte lika negativ. Den här planen har en mer strategisk och tydligare ansats (inte minst när det gäller fokus på just klimat och resurseffektivtet), och - åtminstone på papperet - en vassare och effektivare styrningsstruktur. Den speglar också ett mer modernt synsätt vad gäller miljö och ekonomi, genom att identifiera miljö- och resursnål teknik och innovation som konkurrenskraftsfördelar istället för hinder.