Sol över Sahara - och solkraft till EU?

Det sägs att 0,3% av den solenergi som tas emot av Sahara skulle räcka för att täcka hela EU:s energibehov. Problemet är att det är ganska svårt att ta tillvara denna enorma energikälla.

Enligt The Guardian har ett tyskt konsiortium med en rad mycket tunga insvesterare (Deutsche Bank, Siemens, E.on...) konkreta planer på att lansera ett solkraftsprojekt i Sahara till en kostad av ca 4000 miljarder kr. Om detta realiseras räknar man med att hela 15% av Europas elkonsumtion kunna produceras inom 10-15 år.

Ekonomisk kris eller inte - framtidens vinnare formas redan idag. De som lyckas kombinera nya tuffa klimatkrav med säker energitillförsel ha mycket pengar att tjäna - även om investeringskostnaden kan vara avsevärd.

Aktuellt reportage

Långt inslag igår på Aktuellt om det svenska ordförandeskapet. Chefen intervjuas, och miljökollegorna skymtar förbi i bild, alltmedan vi som ska slita ont med ordförandeskapet det närmaste halvåret beskrivs som "löddriga hästar, som står i spiltorna och är beredda på att få springa".

En i sanning vacker liknelse.

Svenska prioriteringar

Nyligen talade statsministern i Bryssel om de övergripande prioriteringarna för det svenska EU-ordförandeskapet. Fokus kommer framför allt att läggas på att hantera den pågående ekonomiska krisen och ökande arbetslösheten - och på att få till stånd en ny klimatöverenskommelse i Köpenhamn. Andra prioriterade frågor är EUs Östersjöstrategi, ett öppet Europa (immigration bl.a.) och EU:s utvidgning, inkl den komplicerade frågan om Turkiets medlemskap.

Några citat från talet:

"For example, the problem with the car industry lies in the overproduction of cars that nobody wants to buy. Well, I must tell you: when a ship is sinking my main aim is to save the sailors – not the ship.

What Europe needs in the short term is pro-active labour market policies in order to maintain employability, prevent long-term unemployment and, not least, prevent the re-emergence of protectionist pressures. What Europe can do in the long run is to reform, adapt and modernise by strengthening its innovation capacity and moving towards a low-carbon economy."

"As I stand here today, the Greenland and West Antarctic ice sheets continue to melt and sea levels continue to rise. We are experiencing more extreme weather conditions, with severe storms and droughts. And while this is happening, emission levels have not even started to decline.

On the contrary. According to the IPCC, between 1970 and 2004 greenhouse gas emissions increased by 70 per cent. There is no more time to lose, if we do not want our children to suffer even more dramatic consequences of climate change.

Over the last year I have often been told that, in the middle of deep economic crisis, countries cannot afford to spend money on “green dreams”. I would argue the contrary. They cannot afford to keep their current costly energy sources."

"Global greenhouse gas emissions could be cut by about 40 per cent by 2030 at a cost of less than half a per cent of global GDP. I will say it again: the cost of inaction is far higher than the cost of action."

Här kan man läsa hela talet.

Sveriges Stönige Representant?

Stavning är inte lätt.

Idag fick jag en mötesinbjudan via brev från Kommissionen adresserat till mig med titeln "Sveriges Stönige Representant vid EU" på framsidan.

För det första heter det "Sveriges ständiga representant".

För det andra är jag bara ett vanligt dödligt Miljöråd vid representationen - det är endast chefen som kan tituleras Sveriges ständige representant vid EU.

Vid närmare eftertanke kanske det inte var någon felstavning trots allt. Stön!

Parlamentsvalet - förstaintryck

Puh! Det är inte utan att man pustar ut efter att ha konstaterat att SD inte fick något mandat i EU-parlamentet. Det hade inte varit roligt inför det svenska ordförandeskapet att ha en representant från ett svenskt främlingsfientligt parti klampandes i EU-korridorerna. Snarare pinsamt.

Tyvärr blev resultatet annorlunda i många andra medlemsländer där extremhögern gick starkt framåt på många håll (belgiska Vlamse Belang tappade dock ett av sina mandat).

Piratpartiet är däremot ganska oförargligt - även om det är för mig obegripligt hur man kan rösta på ett sådant uttalat enfrågeparti. 99 frågor av 100 i EU handlar om helt andra saker än internet och "integritet". Hur kommer piratpartiet att rösta där? Vilken partigruppering kommer man att ansluta sig till? Ingen vet - inte ens partiledningen. Och allra minst väljarna.

Extrema och populistiska partier gynnas traditionellt av ett klent valdeltagande - häri ligger mycket av förklaringen till extremhögerns frammarsch.

Att inte ens hälften av EUs (och Sveriges) befolkning orkar masa sig till röstlokalerna är tragiskt. Men också ett gott motiv för självrannsakan inom EU-insitutionerna - varför lyckas inte EU-politiken engagera väljarna? Är det fel på väljarna eller på EU?

Oavsett vilket så är det ett allvarligt legitimitetsproblem för hela EU. Vi får se om det även påverkar EU:s miljöpolitik. EU-parlamentet har mycket stor makt på detta område, och har ofta drivit en grönare linje än minsterrådet. Frågan är om det kommer att fortsätta så.

Bil eller haj?

Yngsta grabben utvecklas i rasande takt. Just nu är det språk och kommunikation som exploderar. Han härmar allt och alla, både ljud och gester.

Intressant nog tycks han dela in allting i tre huvud-kategorier: Nam-nam (mat), Bil och Haj. Alla saker kan på något sätt beskrivas med dessa tre ord. Så fort han ser ett överflygande flygplan så pekar han ivrigt och ropar "HAJ!". Man undrar just varför han har fastnat för detta ord; möjligen har filmen Nemo något med saken att göra.

"Boll" är ett annat favorit-ord, och en klar favoritleksak. De flesta barn lär ha kramdjur i sängen - inte vår grabb. Han vill ha bollar att krama på istället (vilket skapar lite problem ibland, eftersom bollar har en tendens att ramla ur sängen mycket lättare plyschdjur).

Idag tog jag jag med honom till tennisbanan, men det blev inte så lyckat. Tennisklubben har sex intilliggande tennisbanor och han blev alldeles vild är han såg så många bollar på en gång. Ville vara bollkalle på alla banorna samtidigt. De andra spelarna tyckte det var rätt gulligt - i några sekunder.

Så det blev lekparken istället.

www.se2009.eu

Den första juni lanserades den nya hemsidan för det svenska EU-ordförandeskapet. På framsidan kan man läsa att "Nedräkningen har börjat". (För mig började den redan förra hösten.)

Här kan man också se den svenska EU-loggan - en yin/yang-inspirerad boll i blågula färger (eller är det kanske ett "S" - eller en slingring väg?).

Förra gången Sverige var ordförande i EU användes för första gången en standardiserad hemsideadress för ordförandesiten (www.eu2001.se), något som sedan blev en ny standard för efterföljande ordförandeskap.

Nu är Sverige åter igen nydanande på IT-området; den nya adressen är mer "eu-harmoniserad" genom att använda EU:s egna domän-namn(www.se2009.eu). Sannolikt kommer detta att sätta ännu en ny standard för framtida ordförandeskapsländer.

EU-kommissionenen lär vara mycket förtjust över detta.

Goddag yxskaft - om att klyva ett vedträ

I Belgien är annandag pingst fortfarande allmän helgdag. Jag passade på att ta några dagar extra och besöka sommarstugan i Sverige; en kort andningspaus innan allvaret tar vid - på fullaste allvar.

Vi har turen att få njuta av osedvanligt fint pingstväder i Sverige, med strålande sol och redan 22 grader i vattnet. Frukost på soldränkt veranda, heldagar vid bryggan, massor av tid med barnen, äkta finsk vedbastu och härliga grillkvällar (och - för säkerhets skull - genomgång av dagens mailskörd från jobbet via nya 3G-mobilen varje kväll).

Väl investerad fritid med familjen, inför all övertid som väntas det närmaste halvåret.

En klar favoritsyssla på landet (förutom bastubadning) är att hugga ved. Detta har för mig rent terapeuitiska, för att inte säga meditativa, inslag. Att klyva en rejäl kubbe, att se högen med runda stora trän minska medan högen med små kluvna trän ökar, att bygga en rejäl vedstapel, att med egna händer göra om vindfället till förnybart bränsle, är extremt givande. Alla som har prövat lär veta vad jag talar om.

Aktiviteten är fundamentalt annorlunda från det man är van vid från jobbets vardag där man vänder papper, skriver rapporter och läser email. Resultatet är omedelbart, nyttan konkret, välmåendet direkt.

Kanske är vi genetiskt programmerade till att trivas med vedhuggning. Vedhantering är historiskt sett nära kopplat till eld, och därmed till överlevnad. Tillgång till torra vedträn måste förr i någon mån ha varit nära kopplat till välstånd och och säkerhet. Utan ved, ingen värme, och utan värme (åtminstone i kalla Norden), inget liv.

Idag handlar vedhuggnig mindre om överlevnad, men fascinationen finns kvar - för yxans smäckra linjer och imponerande kraft, för hugg-teknikernas olika effekter, och för konsten att få en vedstapel att vara både funktionell och rent av vacker. Rejäl motion får man på köpet.

Vedhuggning är något som alla borde få prova på då och då. Utbrändhet skulle kunna ersättas av vedbränsleproduktion.

Six nightmare months..?

Willy Silberstein, utsänd av Sveriges Radio i Bryssel, har ett intressant reportage om utmaningarna det svenska EU-ordförandeskapet. Bland de intervjuade hör chefen och chefens chef, liksom en rad prominenta EU-experter.

En av dem, Giles Merrit, som är generalsekreterare på tankesmedjan "Friends of Europe", talar om "six nightmare months". Han menar att den kommande 6-månadersperioden är mer svårhanterlig och oförutsägbar än vanligt, bl.a. eftersom både parlamentet och kommissionen byts ut, tjeckiens (enligt vissa) bleka insats, osäkerheten kring det nya EU-fördraget och irländarnas omröstning, samt förstås den djupa ekonomiska krisen.

Det är helt enkelt svårt att veta exakt vad man ska förbereda sig för.

Jag kan helt skriva under på detta. Att förbereda sig väl är bra mycket lättare om man vet ungefär vad man har att förvänta sig. Annars är det betydligt svårare.

Le livre culte suedois

Det är inte ofta man hör talas om svensk kultur i Bryssel (kanske blir det mer under ordförandeskapet).

Blev därför lite förvånad när jag fick se stora affischer lite här och var på stan som gjorde reklam för den svenska biofilmen "Män som hatar kvinnor". Med Lisbeth Salander i närbild.

Den svenska titeln verkar dock inte ha gått hem här av någon anledning, så filmen kallas istället "Millennium - Le Film", baserad på "le livre culte de Stieg Larsson".



För säkerhets skull med tillägget "enfin au cinema". Hur efterlängtad just den här svenska filmen verkligen är i Belgien återstår dock att utreda.

EU-ordförande i ett nötskal

Drygt 5 veckor återstår till Sveriges ordförandeskap i EU, 1 juli – 31 december 2009. Vad innebär egentligen detta? Här är de viktigaste komponenterna.

Sverige leder, företräder och driver på EU-arbetet i EUs ministerråd, dvs ”medlemsländernas institution” i EU. Det innebär bl.a. att Sverige sitter ordförande i alla EUs ministermöten, i Coreper (förberedande ambassadörsmöten) och i EUs ca 250 förhandlingsgrupper (för min del i EUs miljöarbetsgrupp som förbereder alla miljöbeslut).

Den viktigaste uppgiften är att se till att EU fattar beslut i viktiga frågor (med enighet eller kvalificerad majoritet, beroende på typ av fråga), vilket ofta innebär tuffa förhandlingar både mellan medlemsländer och med Europaparlamentet. Diplomati, fingertoppskänsla och trovärdighet kommer att vara avgörande faktorer för framgång.

I genomsnitt hålls ett ministermöte, 1-2 Corepermöten och ett 50-tal EU-förhandlingsgrupper varje vecka; att ha ansvar för allt detta arbete är en mycket tung uppgift, som kräver stora resurser.

Sverige kommer även att på olika nivåer företräda EU vid internationella möten, inom allt från FN-möten om klimat och mänskliga rättigheter till WTO-möten och toppmöten med Kina, USA och Indien. Även detta är förstås oerhört resurskrävande.

Ett bra ordförandeskap kan inte driva nationella hjärtefrågor i EU – det enda man egentligen styr över är själva dagordningen, dvs vad som ska hanteras när (vilka sakfrågor som faktiskt ligger på bordet ”ärvs” dock till stor del av föregående ordförandeskap).

Sverige kommer att stå i centrum globalt under det kommande halvåret. Som EU:s främste företrädare kommer vi att citeras, intervjuas, medverka i paneler, analyseras, kommenteras o.s.v. världen över. Det kommer att bli fler reportage om Sverige i utländska medier. Turismen kan väntas öka.

Personligen känns det både privilegierat och unikt att få vara med om detta mastodontprojekt. Personligen är jag övertygad om att Sveriges halvår som EU:s anförare kommer att generera goda resultat. Den svenska statsapparaten är förberedd till tänderna, vi har inga nationella pretentioner och är som folkslag lagom pragmatiska, organiserade, effektiva och målinriktade. Om dessa klyschor stämmer, så borgar det för ett väl förvaltat EU-ordförandeskap.

Om 7-8 månader räknar jag med att skriva jag ett nytt inlägg som sammanfattar det svenska ordförandeskapets insatser – då får vi se om alla våra förberelser och ambitioner har burit frukt.

Olika valsituationer

Endast några veckor till valet till EU-parlamentet återstår. Nyss återvänd från Stockholm från en tjänsteresa, kan jag konstatera att skillnaden mellan den svenska och belgiska EU-valrörelsen är slående.

Intrycket från Sverige är att intresset för EU-valet i Sverige var närmast obefintligt, och i den mån det fanns kändes det nästan konstruerat.

I Belgien däremot är valrörelsen inför parlamentsvalet mycket mer framträdande och levande, manifesterat av allt från det stora antalet affischer, broschyrer, tidningsartiklar och tv-debatter till kringvandrande röstfiskande parlamentariker som man stöter på på gatan. Förra veckan träffade jag en cyklande S-kandidat som delade ut flyers; hon blev besviken när jag berättade att jag endast kunde rösta på svenska parlamentariker.

Kanske inte så konstigt trots allt kan man tycka, att EU-valet uppmärksammas mer i EUs huvudstad än i EUs utmarker. Men visst är det ändå lite konstigt att det svenska grundmurade demokratiska systemet har så svårt att tänka europeiskt? Dels därför att EU-parlamentet är det enda sättet för EU-medborgarna att påverka EU-politiken mer direkt, men också med tanke på hur mycket makt parlamentet har inom EU (ännu större makt om det nya Lissabonfördraget antas).

Tyvärr finns det mindre roliga aspekter av den belgiska valrörelsen: den flamländska högern. Den har slagord som får Sverigedemokraternas budskap att låta som barnjoller. Huvudbudskapet tycks vara att lösa den ekonomiska krisen genom att begränsa invandringen och kasta ut alla invandrare ur Flandern. Stödet för detta ”Vlamse Block” är så starkt att runt en av fyra flamländare lägger sin röst på partiet.

Detta är en aspekt av Belgien som jag har svårt att förlika mig med. Som tur är märks det inte mycket av högerextremismen i Bryssel - de flesta Brysselbor som jag stöter på är både humanister, federalister och royalister.

Ner med konstverket!

Kontroversen kring det tjeckiska konstverket (läs mer här) i rådsbyggnaden fortsätter. Konstnären David Cerny har beslutat att det ska tas ner i förtid, och nu har alla blåa tuber och plastländer slaktats och plockats ner och ligger utspridda i delar på golvet på den stora innergården.

Konstnärens beslut ska tydligen ses som en protest mot den nya tjeckiska regeringen, och mot presidenct Klaus sätt att hantera regeringskrisen. Det lär finnas en särskild "klaus-ul" som ger konstnären rätt att ta ner sitt konstverk på eget bevåg.

Med tanke på all uppståndelse han har åsamkat så kan denna Cerny knappast betraktas som något annat än ett medialt geni.

Med hojen genom Bryssel

I september förra året bloggade jag om hur härligt det är med bilfri stad. Då undrade jag bl.a. varför inte man stänger av Bryssels innerstaden för biltrafik oftare, med tanke på vilken folkfest det blir varje gång. Kanske har någon politiker läst detta, för idag var det dags igen - i samband med den s k "Fête de l'iris".

Jag tog tillfället i akt och var ute med båda barnen på pakethållaren i olika omgångar. Underbart att susa fram på gatorna i egen takt, i valfri fil.

Det är lite speciellt att cykla i Bryssel. Från att ha varit uttalat cykel-ovänligt, håller staden sen några år på med en storsatsning på cykelfrämjande. Cykelbanor byggs ut (tyvärr oftast som en del av bilvägen dvs "extra fil" dvs utan att separa), nya cykelparkeringar dyker upp både här och där, och på så gott som alla enkelriktade vägar (vilka de finns mängder av i Bryssel) är det tillåtet med tvåvägstrafik för cykel. Dessuton är man i slutfasen av att bygga en "grön" cykelrutt runt hela Bryssel genom alla parker, på helt separerat cykelbana. Ser fram emot att testa denna.

Som ett resultat är cyklisterna märkbart fler än när jag bodde här för några år sen. Från att ha betraktats som en utpräglad sportaktivitet för hängivna tävling- eller motionscyklister, så tycks allt fler medelsvenssons (vad de nu heter på franska/flamländska) ta hojen till jobbet och till affären. Tyvärr tycks de flesta bilister inte ha tagit notis om detta, utan kör lika hänsynslöst som tidigare. Jag brukar säga att belgarna kör "dåligt men långsamt" (vilket är mycket bättre än dåligt och fort).

Det var skönt att med en rejäl paus från jobbet. Innan kvällen är över ska jag dock skriva en "måndagsnot" till veckans Corepermöte. Dags att sluta blogga och börja jobba.

The deal is sealed

EU-parlamentet antog idag kompromissförslaget om ett handelsförbud mot sälprodukter, med stor majoritet.

Så här beskrivs frågan i kanadensisk media. Särskilt intressant är det att läsa läsarkommentarerna under artikeln.

En jaktivrare skriver "The Eurotrash is at it again. Some years back they campaigned against the fur trade helping to hurt they economies of many First Nation communities. Now the sealing industry has been targeted. They understand nothing of wildlife management. The Eurotrash has no problem with overfishing and sweeping the oceans clear of fish, and no problem force feeding geese to produce pate. I guess Eurotrash likes to save things that look cute and that doesn't include fish, or geese. Total bloody hypocrites."

Andra har motsatt uppfattning: "Absolutely wonderful news!!! Hopefully this is the beginning of the end of this Canadian embarrassment."

Djurrättsaktivisterna beskriver förstås utfallet som en stor seger - med viss rätt. De har haft en enorm inverkan på resultatet.

.

Handelsförbudet påverkar dock inte den svenska och finska säljakten. Här kan man anmäla sig till en svensk kurs i säljakt, anordnad av Svenska Jägarförbundet. Kostar bara 900 kr.

Sverige i förarsätet

Nedräkningen till det svenska ordförandeskapet har börjat på allvar. Antalet möten, telefonsamtal, och email ökar för varje dag. Intresset för svenska prioriteringar och strategier från både EU-insititutioner, lobbyister och media är mycket stort. På miljösidan arrangerar vi arbetsluncher för miljöattachéerna från alla medlemsländerna för att presentera vårt ordförandeksapsprogram.

Trots att det ännu återstår 2 månader så införs nu helt nya arbetsrutiner, med hårdade rapporteringskrav, anpassade mötesrutiner och en gradvis större självständighetsgrad gentemot regeringskansliet.

Ett särskilt s k lägesrum upprättas för att följa allt som inverkar på ordförandeskapet. Som ordförande måste Sverige omedelbart agera som EUs främste företrädare, oavsett sig det handlar om en ny mellanösterkris eller en pandemisk sjukdom.

Från och med den 1 maj är vi också instruktionslösa, även det en anpassning till ordförandearbetet. Det svenska ordförandeskapet ska ju ledas från Bryssel och inte från Stockholm, och redan nu upphör intruktionerna från huvudstaden.

Det innebör att det i princip är vi som snart kommer att sitta ordförande i EUs alla arbetsgrupper som nu avgör hur Sverige ska agera vid de olika EU-mötena, vilket bl.a. ställer extra stora krav på informationspridning och rapportering hemåt.

Det börjar kännas att det är skarpt läge. Snart är det vi som är i EU:s förarsäte - och då måste allting klaffa.

Sälar, sälar, sälar...

Tillbaks till ett vårgrönt och inbjudande Bryssel efter en välbehövlig påskledighet.

Intensiva slutförhandlingar pågår om sälförordningen, med många (och arbetskrävande) turer fram och tillbaka. Imorgon är sista dagen att komma överens, annars går frågan vidare till en ny förhandlingsomgång (s k andra läsning) som i så fall kan komma att ske under det svenska ordförandeskapet.

Lobbyingen kring denna fråga har varit enorm. På mitt bord ligger ett anteckningsblock med söta sälar på, på hyllan ligger ett kramdjur i form av en sälunge, och väggen pryds av helsidesannonser där (uppenbarligen ganska välbärgade) djurskyddsorgansiationer uppmanar EU att förbjuda all handel med sälprodukter.

Antalet mail, telefonsamtal och besök av både djurrättsaktivister och jägarförespråkare är oräkneligt.

Från svensk sida jobbar vi hårt för att få gehör för ett undantag för småskalig säljakt. Det har verkligen varit ett arbete i uppförsbacke, men nu är vi nära en kompromiss också på denna punkt.

Här kan man läsa en aktuell artikel om den svenska säljakten.

Klimat, klimat, klimat...

Igår togs det formella beslutet om EU:s klimatpaket. (Den informella överenskommelsen var klar redan strax för jul - det har jag skrivit om tidigare).

Samtidigt var miljökommissionär Dimas i Sverige för att träffa Andreas Carlgren för att bl.a. prata om... klimat.

Och igår kablades bilder ut över hela världen från toppmötet mellan EU och USA, där Sveriges statsminister träffade president Obama - också för att tala klimat. (Här berättar Reinfeldt om klimatmötet med Obama).

Längtan till påskledighet

Det har varit en intensiv arbetsperiod för EU:s miljöförhandlare de senaste veckorna - det ska bli rejält skönt med påskledighet.

Själv har jag deltagit vid fem förhandlingsmöten den senaste veckan - tvådagarsmöte om industriutsläpp, Corepermöte om säljakt, förhandlingar om hur man ska minska utsläppen av bensinångor från bensinmackar, och slutsatser om EU:s handlingsplan för biologisk mångfald.

Parallellt har EU-parlamentet röstat igenom två miljörelaterade kompromisspaket med rådet - om en förbättrad EU-miljömärkning ("blomman") och om EMAS, EU:s miljöledningssystem.

Om man vill veta mer om hur en debatt i EU-parlamentet faktiskt går till kan man klicka här (välj på namnet Anders Wijkman i talarlistan för att lyssna på den svenska EU-parlamentariker engagerade sig särskilt i just denna fråga, man kan också lyssna särskilt på t.ex. Tjeckiens miljöminister Bursik och miljökommissionär Dimas).

För egen del är jag lättad över att man kom överens såpass snabbt om märkningen och miljöledningen; det innebär att jag kan stryka ytterligare två förhandlingar från listan över potentiella frågor som kunde hamnat på mitt bord under det svenska EU-ordförandeskapet.

Toppmötesklipp

Euronews har gjort en liten kavalkad av episoder från EU-toppmötena. Klicka här för att se dem!